Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Carl Gustaf Tessin. Överintendenten. Med anledning av Konstakademiens 200-årsdag. Av Walfrid Holst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Walfrid Holst
Medalj av J. C. Hedlinger över Carl Gustaf Tessin såsom
stiftare av Akademien för de fria konsterna. 174.5.
också givas åt någon av de andra eleverna
som gav gott hopp om sig.
Det var emellertid blott en blygsam
början; vid den därpå följande riksdagen 1738—
39 lyckades dock Tessin som lantmarskalk,
i samband med det beröm ständerna slösade
över honom, förmå dem att bevilja ett litet
årligt anslag av 500 daler silvermynt till
akademiens underhåll. Med en ny medalj
av Hedlinger celebrerade sedan på
akademiens tioårsdag Hårleman och vännerna
Carl Gustaf Tessin som konstakademiens
stiftare.
II.
I Åkerödagboken den 2 juni 1761
skriver C. G. Tessin: »Medan jag i dag talar
om Riddareholmen, vill jag här till minnes
inkasta, att jag både ordinerat K. Carl den
XII:tes kista med leyonhuden samt därom
i Holland beställt, då jag var
hovintendent (!), som min brevväxling med Balgueri
intygar».
Härmed äro vi inne på ett tvistigt och
svårlöst problem. Ingen som vandrat
omkring bland minnena i vår
Riddarholms-kyrka har väl undgått att fångas av den
säregna stämningen vid det karolinska
gravkoret. Blicken drages nästan
hypno-tiskt mot hjältekonungens sarkofag. Den
enkla och ädelt formade kistan av svart,
något ådrig marmor, förnämligt dekorerad
med kronan, herkulesklubban och
lejonhuden, maktens, styrkans och tapperhetens
symboler, dominerar helt det
arkitektoniska mästerverk, denna gravkammare
utgör.
Gravkoret hade planlagts av Nicodemus
Tessin d. ä., efter vilkens ritning byggnaden
börjat uppföras. Grunden och möjligen
sockeln voro färdiga, när arbetet nedlades
vid 1700-talets början. När
byggnadsarbetet under sonsonens överintendentstid
skulle åter sättas i verket, inkom Carl
Hårleman 1730 med ett helt nytt förslag.
Endast sockeln och väggarnas
kolonnarkitektur bibehöllos i huvudsak efter den
Tessinska ritningen, den dekorativa
utsmyckningen däremot och hela överpartiet
komponerades nytt av Hårleman. Detta förslag,
där klassicism och rococo ingått en lycklig
förening, vann Carl Gustaf Tessins gillande,
och sålunda skapades det majestätiska och
skönt proportionerade gravkor, vi numera
äga.
Men hur har den vördnadsbjudande
sarkofag tillkommit, som dominerar koret? De
många olika utkast, som ännu finnas i
behåll, visa vilken omsorg man nedlagt på
att erhålla en slutgiltig lösning. På
grundval av tvenne osignerade blyertsskisser har
Martin Olsson tillskrivit Nicodemus Tessin
d. y. äran av första uppslaget till den
sedermera utförda marmorkistan. Flera av
dennas väsentliga detaljer återfinnas i
själva verket på dessa båda teckningar, och
det ligger onekligen något i bästa mening
Tessinskt över deras kraftiga formspråk
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
