- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiofjärde årgången. 1935 /
99

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Händel och Bach. Av Folke H. Törnblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

H d ii d e l och Bach

för sina allemander och — sist men icke
minst — i största allmänhet.

Men sedan Bach »återupptäckts» och
insatts i sina rättigheter (både som
kompositör och orgelspelare) kom han att få en
betydelse och en makt, som inom musikens
historia är enastående. Allt det av
musikutveckling före Bach, som i hans konst
samlats som i en brännpunkt, strålar åter
ut, befruktande och livgivande och försett
med hans väldiga personlighets stämpel.

Icke så Händel. Han erkändes av
samtiden (dock först efter att ha hårt kämpat
för sin seger!) och har erkänts av
eftervärlden, men han har aldrig som Bach
blivit en nära nog outtömlig källa till
inspiration och till skapande av nya former.
Hans Messiasoratorium bildade visserligen
grunden till en oratoriets utveckling—men
egentligen till en utveckling bakåt och
nedåt. Hans oratorieform var en oratoriets
fulländning och avslutning, operan, där
han varit en av den stiliserade
neapolitanska operakonstens store, bröt sig efter
hans död nya vägar.

Som redan antytts, dröjde det innan
Bachs storhet erkändes. Mannheimerskolans
och wienerklassikernas, Haydns, Mozarts
och Beethovens verk gingo efter Bachs död
sitt segertåg genom den musikaliska
världen. Vid den tid då Bachs söners verk, i
synnerhet Christians, voro spridda i många
upplagor, hade »Das wohltemperierte
Kla-vier» ännu icke blivit tryckt, först år 1800
kom den första upplagan. Trevande och
under många betänkligheter anammades det
Bachska arvet. Ty den måhända av Bach
påverkade kontrapunktiken hos Mozart, t.
ex. i Jupitersymfoniens finalsats och i den
figurerade koralen i Trollflöjten är ganska
enastående hos wienerklassikerna, och även
om man hos den unge Beethoven kan finna
ett Bachskt inslag, så gick han senare i
sin musik högst egna vägar, fjärran från
den store Thomaskantorns. Ännu 1829
betraktades det som ett vågstycke, då F.

Mendelssohn-Bartholdy den 11 mars i
Berlin framförde Bachs Matteuspassion, men
därigenom restes en milstolpe i Tysklands
och världens konsertväsen och gavs den
mest betydelsefulla impulsen till den
kommande Bachrenässansen. Och man kan
kanske säga, att från denna tidpunkt ligger
Sebastian Bachs konst som en orgelpunkt
under Europas — främst den germanska
delen därav •— musikaliska skapande, mer
och mindre starkt framträdande men aldrig
släppande och så småningom stigande i ett
allt mäktigare crescendo. RobertSchumanns
pianostil och Robert Franz’ sånger äro ett
par exponenter för detta grundlag, där det
mera markant framträder. Till och med hos
den ärkeromantiske Chopin finnes
betydligt mera av Bach än det som berättas om
honom, att han före varje konsert, han
skulle ge, spelade Bach och endast Bach.
Se bara på hans preludium i ess moll, på
den sista etyden i c moll, på etyden i f moll
(den första av de tre han skrev för
Mosche-les), och man skall finna, att deras
bakgrund heter »Das wohltemperierte Klavier».

Men den förste för vars musikaliska
skapande Bach mera påtagligt stått fadder,
är Max Reger. Det är som ett varsel, att
den gamle barockmästarens konst just vid
den tiden (Reger levde mellan 1873 och
1916) så starkt gör sig gällande, ett varsel
om en reaktion mot den musikaliska
romantikens och de från den utlöpande
riktningarnas upplösta och nivellerade
harmoniska skrivsätt. Ty skillnaden mellan Bachs
och Regers polyfoni är, att Bachs var
uppbyggd på en harmonik, som skulle efter
honom bli tonalt ytterligare stabiliserad,
medan Regers tillhörde en tid, då
tonaliteten befann sig i upplösning. Reaktionen
infann sig definitivt med den nya musik,
i vilken det melodiska elementet blir den
bärande principen, och som representeras
av musik sådan som Stravinskys stycken
för klarinett solo, Carl Nielsens senare
symfonier och Gösta Nystroems konsert

99

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:05:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1935/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free