Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Tankar om äktenskapet uttalade i Köpmannens berättelse i Chaucers Canterbury Tales och återgivna på svenska av Harald Jernström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tankar om
En god och trogen tjänare kan vara
en bättre ekonom, ty hustrun kräver
ditt halva bo så länge som hon lever.
Om du blir sjuk, så vårdar dig en vän
och dina tjänare långt bättre än
en hustru, vilken ständigt väntar på
det arv hon en gång efter dig skall få.
Och tar du hustru, bör du väl betänka,
att horn är något som hon lätt kan skänka.»
Ja, sådant skrev han, sådant och än värre.
Han har nog blivit straffad av Vår Herre.
Vid karlens prat bör ingen fästa sig;
lägg undan Theofrast och hör på mig!
En hustru är en skänk av Herrens hand,
och alla andra gåvor, såsom land
och pengar, hus och möbler hos de rika,
som getts av lyckan, äro skuggor lika:
en sådan gåva kommer och förgår.
En hustru är en gåva som består,
som stannar i ditt hus och håller sig —
måhända längre än den roar dig.
Ja, äktenskapet är ett sakrament.
Den man, som ej är gift, har icke känt
vad livet är och är ett hjälplöst vrak.
(Med prästmän är det ju en annan sak.)
Jag säger ej ur egen fantasi,
att kvinnan skapats att stå mannen bi:
när Adam hade blivit skapt och stod
helt ensam, sade Gud, som är så god:
»Ett sällskap och ett stöd behöver han;
nu skapar jag ett stöd åt denne man.»
Så gjordes Eva, och man finner här
ä k t e n s k ap e t
beviset för att kvinnan, hustrun är
sin man en hjälp, som skänkts från
himlens höjd,
hans paradis på jorden och hans fröjd.
Hon är så följsam och så dygderik,
att ingen salighet är makars lik.
De äro ett, och måste icke då
hos makar blott ett enda hjärta slå?
En hustru! O, Guds Moder, huru kan
väl något vidrigt öde slå en man,
som har en fru? Det kan jag ej förstå.
Den salighet de känna, dessa två,
kan ingen skildra, ingen tanke nå.
Om han är fattig strävar hon också.
Hon håller ständigt mannens hem i skick,
hon läser varje önskan i hans blick,
Hon säger aldrig’nej’när han sagt ’ja’.
Befaller mannen, säger hustrun: »Bra!»
O, äkta stånd, du är en dyrbar skatt!
Du är så lyckligt, dygderikt och glatt
och ger en sådan ro vid hemmets härd,
att varje man, som är det minsta värd,
har skäl att alla dagar i sitt liv
lovprisa Herren, om han fått ett viv,
och annars bedja innerligt till Gud,
att han må låta honom få en brud,
ty då har han sitt liv i säkerhet.
Han far ej vilse, såsom var man vet,
om blott han handlar enligt hustruns råd.
Då får han yvas över sina dåd,
så kloka äro råden och så visa.
Den man, vars gärningar vi alla prisa,
är den, som lytt de råd en kvinna givit.
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
