- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiofjärde årgången. 1935 /
285

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Konstakademiens utställningar 1794—1887. Av Carl G. Laurin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Konstakademiens utställningar 1794 —1887

museet för att detta skall kunna
tillgodogöra sig den utmärkte sinologen professor
Bernhard Karlgrens i Göteborg forskningar.

Till Nationalmuseum har doktor Hultmark
skänkt betydande summor till de kinesiska
samlingarnas förkovran och en svensk
praktsilverkanna från det tidiga 1700-talet.

I sammanhang med Akademiens för de
fria konsternas tvåhundraårsjubileum och
med bidrag från Akademien har doktor
Hultmark med ännu större tillskott av egna medel
utgivit en mäktig volym i kvartformat på
mer än ett halvt tusental sidor med titeln
»Kungl. Akademiens för de fria konsterna
utställningar 1794—1887. Förteckning över
konstnärer och konstverk.» Utarbetandet av
ett sådant jätteverk fordrar en alldeles
särskild fallenhet och ett ordningssinne och en
precision av mindre vanliga mått. Det har
kostat årslånga mödor att frambringa denna
bok, som redan döpts till »Hultmark». Den har
tillägnats minnet av Akademiens f. d. vice
preses och dess författares särskilt gode
vän professor Oscar Björck. Boken blir en
oskattbar uppslagsbok för dem som studera
svensk i8oo-talskonst. Uppslagsmöjligheterna
äro otroligt många. Man kan slå upp på
vilken utställning en viss konstnär utställt
och då se vad han utställt ett visst år.
Man kan slå upp Stockholmsbilder eller
bilder från vissa landskap, man får veta vilka
konstverk som förekommit även på Götiska
förbundets utställning 1818, ehuru denna
utställning ej hörde till de akademiska,
man kan få årtal och andra uppgifter om
privatpersoner, som haft sina porträtt på
Akademiens utställningar. Man kan få
veta, vilka arkitekter som utställt ritningar
till badhus eller skolor och när detta
skett. Jag slog genast upp Pehr
Berggren och fann, att hans förträffliga tavla
»Alexander och den macedoniske soldaten»,
som finnes i min familj, förekom på
Akademiens utställning 1826 och 1824 belönats
med guldjetonen. Ibland har utgivaren
bifogat belysande anmärkningar från tiden; så
på den år 1800 utställda elfenbenstavlan av
Jacob Johan v. Bilang: »Tafla utskuren i
Elfenben, föreställande uti ett landskap Hans
Maj:t Konungen tillika med Hennes Maj:t
Drottningen, i en vagn, hvilken köres af
Konungen.» Silfverstolpe yttrade om samma
tavla, att det var »både skam och skada, att
hela den uppbyggeliga versen som pryder
Herr Capitainen von Bilangs i elfenben

Emil Hult m ark.

utskurna tavla icke in extenso blifvit införd
uti expositionens catalogue:

En dag, som vårens fest och dubbla högtid gör,
då Gustaf Adolf själv sin täcka drottning kör.

Den i maj r798.»

Ofta äro själva titlarna på tavlan av
tidsintresse. Så på Fägerplans 1824 utställda
»Pompeijus och Valerius Maximus bivista ett
åldrigt och rikt Fruntimmers frivilliga död
genom förgift», vilket var Akademiens
prisämne för detta år.

Den didaktiska dygden kommer fram i
titlarna på många av Per Hilleströms tavlor;
1801 utställde han tre tavlor, som hade ett
visst sammanhang: »Ett ungt Fruntimmer,
som skrifver en billet och dermed bortsänder
sin Kammarjungfru. Correspondancen
upptäckes af ett åldrigt Fruntimmer, som blir
både brydd och bestört. Det unga
Fruntimret blir för sin brefvexling förebrådd af sin
Gouvernante».

Hilleström har en bild av »Gustaf III i
afsigt att nedsätta sig bredvid en soldat»
och en nästan ändå mera rörande: »Konung
Adolph Fredrich låter upptaga, och i sin
egen vagn inrymma en på vägen funnen sjuk
och afdånad man».

Det vore nog i våra dagar litet ömtåligt,
om en porträttmålare skulle, liksom Pehr
Krafft d. ä. gjorde det 1783, upptaga ett
porträtt i Akademien för att däröver »är-

285

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:05:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1935/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free