Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjätte häftet
- Åbo som kulturstad. Av Axel Haartman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Åbohus. |
Åbo som kulturstad
Av Axel Haartman
För den som västerifrån,
efter att ha följt den urgamla farleden
mellan skärgårdens otaliga öar, nalkas Åbo
och längs smala vatten söker sig fram till
slottsfjärden, blir Åbohus det första mötet
med staden.
Inringat av upplag, skjul, magasiner,
lyftkranar och lastande ångare, snärjt av
järnvägens blanka spårslingor reser det
sina enkla, vita murar högt över all den
bråte, som markerar stadens frammarsch
mot djupare vatten och nya möjligheter.
Åbohus står som ett mäktigt monument
över stadens forntid, men tillika som en
talande symbol för sambandet mellan det
gångna och nutiden, avtecknande sig mot
fonden av stadens förtonande kontur, över
vilken Domkyrkans tunga spira stiger mot
höjden. Så samlas i en enda bild allt som ger
Åbo dess karaktär av gammal kulturstad
och modern hamnstad.
Utfyllda kajer, nybyggda förbindelser med
öarna, vägar som målmedvetet sträckas
mot nya hamnanläggningar, peka mot den
framtid då slottet, såsom nu domkyrkan,
skall ligga bakom fronten och fogas till
sekelskiftets Åbo, som ännu hade över sig
något av glansen från traditionernas och
de gamla borgarsläkternas stad.
Det kan nämligen icke förnekas, att
Åbo av i dag visar en helt annan
fysionomi än under det gångna seklet, då stadens
prägel icke bestämdes av partipolitikens
vindkast, utan av de gamla handelshusens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:05:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1935/0351.html
