Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Simon De la Vallée. Några personalia. Av Sten Karling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sten Kavling
både Simon De la Vallées person och
hans verk. Den förra har genom
dokumentens upplysningar fått individuella drag
■— arkitekten har kommit att framstå
som en bohem och kvinnojägare, en
egocentriker ut i fingerspetsarna men
likafullt en charmör och konstnär. Det senare
åter visar sig växa i proportionerna och
nå utöver projektens luftiga regioner till
verklighetens fasta mark.
Den holländske forskaren Frans
Ver-meulen har på sista tiden klarlagt De la
Vallées tämligen förbisedda verksamhet
i Holland i prins Fredrik Henriks av
Oranien tjänst. Han har därvid även kunnat
lägga fram en del nytt material till
kännedomen om arkitektens biografi. Endast
om hans ungdoms- och första
verksamhetsår veta vi fortfarande lika litet. Känt är
emellertid att Simon De la Vallée, som
föddes i Paris på 1590-talet, tillhörde en
gammal fransk släkt, vars äldsta
medlemmar, enligt Anrep, skrevo sig till
Bournonville i Artois. Simons farfarsfar Jacques
tog namnet De la Vallée efter sin mor.
Redan hans farfar Jean ägnade sig åt
arkitektyrket. Denne, som föddes i Rouen
omkring 1520, var reformert och flydde
efter Bartolomeinatten till England.
Senare återvände han till sitt land och
slutade sina dagar som arkitekt i Paris år
1600. Hans son och Simons fader Marin
De la Vallée föddes 1567 och var en av
sin tids mera framstående byggmästare.
Han medverkade vid uppförandet av
Hotel de Ville i Paris, och efter hans
utkast byggdes 1640 den vänstra stora
trappanläggningen i Palais Luxembourg. Ett
ungdomsverk, som han signerat, är slottet
Lasserre i departementet Lot-et-Garonne.
Marin De la Vallée, som fått sin
utbildning under intryck av Delormes rika
senrenässansstil och under sin verksamhet
rönt inflytande av Salomon Debrosses
mera italieniserande och på en gång strama
och mäktiga former, blir Simons lärare
och ger hela arkitektfamiljen dess
konstnärliga karaktär med dess förkärlek för
det på en gång sirliga och pompösa. Icke
blott Simon De la Vallée ärver sin smak
och sina former från honom. Även den
yngste ättlingen i arkitektsläkten, Jean
De la Vallée, kommer under sina första
utbildningsår i det forna hemlandet i
beröring med farfadern. Om sitt möte med
den då 80-årige mannen vittnar den unge
konstnärsadepten själv i ett mycket
ungdomligt brev 1646 ställt till Axel
Oxenstierna. »Eders Excellens beder jag
ödmjukligen om förlåtelse, om jag bemödar
Eders Excellens med min skrivelse men
efter jag haver Eders Excellens befallning
där uppå, så låter jag Eders Excellens
ödmjukeligen förnimma, att jag den 27
augusti är inkommen i denna staden. Så
haver jag genast begivit mig hos min
farfader, vilken var ganska bedrövad, ty
3 veckor förrän jag kom vart min farmoder
avsomnad, och efter han alldeles mist
sin syn, så kan han intet lära mig något en
som med bara orden, därföre haver han
rekommenderat mig hos en av de bästa
arkitekter, som här i staden finnes benämnd
Monsieur Gamart, vilken haver många
sköna verk för handen . . .»
Det finnes en obestyrkt äldre uppgift,
enligt vilken Simon De la Vallée efter sina
läroår hos fadern tillbragt åtta år med
omfattande resor i medelhavsländerna, till
Syrien, Jerusalem och Persien. En
knapphändig upplysning om denna tid, som
delvis ställer förhållandet i en annan
belysning, är en odaterad supplik av arkitekten
till en okänd, förnäm adressat. Av allt att
döma är det ett blad ur hans personliga
kopiebok, varur, som vi skola se, även
andra fragment gått till eftervärlden.
Skrivelsen, som förvaras i Uppsala
Universitetsbibliotek, är författad på franska,
och av den synes framgå, att arkitekten
befinner sig i stort ekonomiskt trångmål.
Han framhåller, att han tjänat adressaten
-402
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
