- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiofjärde årgången. 1935 /
416

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - De primitiva folkens musik och dess samband med deras religion och magi. Av Folke H. Törnblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Folke H.

Td rnblom

kens upphov. För Bücher är den ordnade
rörelsen, rytmen alltså, alla konstarters
ursprung. Denna rytm ’ framträdde i ali
synnerhet i det kroppsliga arbetet. Det
går lättare att arbeta med en hammare,
en åra o. s. v., om rörelsen med verktyget
sker i en viss rytm, och i ännu högre grad
gäller detta om flera människor samtidigt
äro sysselsatta med samma arbete. Ur denna
rytm föddes arbetssången, poesi och musik
av enklaste slag, texten kan bestå av en
eller ett par stavelser, musiken av ett
par toner, det sammanhållande blir
rytmen.

Då den primitive mannen ville göra sin
röst hörd på långt håll, ropade han med
sina lungors fulla styrka, och hans rop
stannade på en viss ton, den han höll ut
så länge luften i hans lungor räckte. Detta
var det första steget till sång, anser den
tyske musikpsykologen Carl Stumpf. Då
en enda mans röst icke förslog och ej
ens flera mäns, instämde kvinnor och barn
i ropet, de togo naturligtvis sin ton i
det för dem bekvämaste stämläget, och
ehuru de trodde sig sjunga samma ton
som männen, sjöngo de i själva verket
högre, antagligen en oktav. Så bildades det
första intervallet. Då dylika
gemensamhets-rop kunde komma till användning vid
andebesvärjelser eller andra
mellanhavan-den med högre makter, anser Stumpf att
även denna sida av mänskligt liv bör
beröras vid frågan om musikens tillkomst.

Just denna tanke kan måhända föra oss
närmare ett svar på vår fråga. Om vi göra
en sammanfattning av de framställda
teorierna, finna vi att Darwin och Spencer
båda förutsätta en upphetsad människa
som (omedveten) skapare av musiken.
Büchers och Stumpfs åsikter peka på ett
socialt upphov för den. Men en primitiv
människa, som trädde i förbindelse med
övernaturliga makter, var säkert vid
sådana tillfällen upphetsad, vidare har i de
flesta fall en dylik förbindelse varit en för

460

hela stammen gemensam angelägenhet.
Man skulle då kanske kunna utsträcka
Stumpfs tanke och säga, att om än
musikens ursprung icke ligger i religionen,
har dock dess allra första utveckling
fortgått i religionens tjänst.

Denna tanke stödes av den primitiva
instrumentala musiken. Musikinstrumenten
ha väl upptäckts snarare än uppfunnits.
Man lade märke till att det sjöng i ett
bamburör, då vinden passerade genom det,
man hörde att bågsträngen gav ifrån sig
en ton, då pilen lämnade den, man förnam
ett egendomligt ljud, då man råkade slå
på ett ihåligt föremål, t. ex. ett nötskal.
Men det märkliga är, att då den primitiva
människan framställt ett musikinstrument,
ställde hon det vanligen i religionens tjänst,
och häri ligger, som vi senare skola se,
tyngdpunkten i föreningen mellan
primitiv religion och primitiv musik.

Mytologiska förklaringar angiva
gudomliga makter som givare eller förmedlare av
musiken. En jägare av asabastammen vid
Nigerfloden i Afrika lärde sina
stamfränder den musik och dans, som han i urskogen
sett och hört skogens andar utföra. — En
myt hos maidustammen i Nordamerika
omtalar, att en gammal man givit dem en
helig skallra och sagt, att då de önskade
sjunga, skulle de skaka skallran, ty i den
slumrade musikens ande. — Hinduerna tro
att Brahma i egenskap av språkets gud
skapat musiken. — Kineserna ha lärt sin
tonskala av underfågeln Fung Hoang. —
Enligt finsk folktro skapade Wäinämöinen
kantelen och lärde människorna att spela
på den.

Kanske vågar man med stöd av alla de
ovan anförda exemplen antaga, att
musiken var religion, var kult, innan den blev
konst.

Den instrumentala musiken i primitiv
religion har sannolikt uteslutande
besvärjande betydelse, avser att betvinga ande-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:05:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1935/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free