- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiofjärde årgången. 1935 /
417

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - De primitiva folkens musik och dess samband med deras religion och magi. Av Folke H. Törnblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De pri m i t i v a f o l k e n s vt it, s i k

makterna, att understödja dé goda
andarnas verksamhet och försvåra de ondas,
och därvid är det mera än musiken de med
oerhörd magisk kraft utrustade
instrumenten som utöva en så storartad verkan på
andar och demoner. Detta gäller dock
endast för de primitiva folk, som äga en
utvecklad besvärjelseteknik. Otvivelaktigt har
musikens allra tidigaste uppgift endast
varit att injaga skräck i demonerna. Det
finns nu levande folk som söka hålla onda
andar på avstånd genom att föra ett så
fruktansvärt oväsen som möjligt, och i en
dylik kakofoni blandar sig säkert även
ljudet från primitiva instrument och från
sådana gemensamhetsrop, i vilka Stumpf
söker uppkomsten av musiken. Men, som
R. Karsten framhåller, principen är den
motsatta hos folkstammar med utbildad
besvärj elseteknik. Hos dem tvingas andar
och demoner att komma tillstädes, tvingas
in i besvärjelseinstrumentet, kuvas och bli
trollkarlens viljelösa redskap. Och
föreställningar bland primitiva folk om
instrumenten som andeboning, konstant eller
tillfällig, saknas icke, man möter till och
med påståenden att instrumentet är ande.
Stadling, som undersökt de nordasiatiska
folkens shamanväsende, framhåller
emellertid, att shamanerna lämna ytterligt
svävande och varandra motsägande uppgifter
om denna instrumentens anima. Han
skriver:

»I den shamanistiska religiösa
uppfattningen i allmänhet sättes shamantrumman,
likasom övriga till de heliga tygen hörande
föremål, i intimaste samband med
andemakterna, och i myterna framställes
trumman som en gåva från gudarna o. s. v.
Än omtalas trumman med tillbehör som
förbindelsemedel mellan människan och
andevärlden, än som andeboning
(shamanen brukar ju inmana och instänga lägre
andar i trumman), än betraktas trumman
och hammaren som levande väsenden,
och alltid anses de heliga tygen äga stor

27—Ord och Bild, ‡‡:e årg.

magisk kraft, som förlänats dem av
andemakterna» (»Shamanismen i norra Asien»),
— Vi minnas också den ovan anförda
berättelsen från maidustammen om den
heliga skallran, i vilken musikens ande
slumrade.

Liknande föreställningar förekomma i
svensk folktro, Vissa av de våra
folkvisor, som handla om Näcken, tala om att
hans ande finns i instrumentet. Fiolen
ryckes från spelmannen, men den spelar
ändå Näckens melodi och tvingar allt att
dansa i djupet. — En uppländsk spelman
spelade så att bord och stolar dansade,
och han förmådde icke lägga ifrån sig
fiolen, utan andra måste göra det, men
icke ens detta hjälpte, ty fiolen spelade
alltjämt, där den låg på en säng.

Tydligt är, att musikinstrumenten anses
besitta stor magisk kraft (mana), och sin
kraft äga de, som vi skola se, främst
genom sitt ljud, men därjämte har man vid
framställandet av instrumenten ständigt
haft i åtanke deras ändamålsenlighet och
icke på något sätt underlåtit att tillföra
dem kraft. Sålunda kan ett
musikinstrument enligt de primitiva folkens
uppfattning utom i sitt ljud ha särskild magisk
kraft genom sin form, genom det
material, av vilket det förfärdigats samt genom
den utstyrsel av magiska figurer, föremål
o. d., som det erhållit. Dessutom kan
instrumentets kraft ökas genom tillfälligt
tillförande av tjänliga medel.

Innan vi gå att närmare utveckla detta,
är det måhända på sin plats att med några
ord presentera de viktigaste av de
primitiva folkens instrument utan att närmare
ingå på arter eller former.

Vi möta hos naturfolken representanter
för alla de fyra grupper, i vilka
musikvetenskapen plägar indela instrumenten.
Bland självklingande instrument finnas
framförallt skallror av mångahanda slag,
utseendet av och principen för dessa
instrument tarva ingen förklaring, vilket

417

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:05:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1935/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free