Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Simon De la Vallée. En banbrytare i vår arkitektur. Av Sten Karling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Simon De la Vallée
Rosersberg. Kopparstick i Svecia.
liksom hans konsthistoriska ställning tarvar
väl en närmare utredning än vad som här
kunnat antydas. Säkert är dock, att han
hos oss brot den nordiska traditionen till
förmån för en logiskt organiserad
arkitektur, där rumsgruppering, murmassornas
rytmisering och terrängens utformande
voro avhängiga av latinska ideal. Han
skapar på detta sätt i vårt land en
arkitektur i modern mening, samtidigt som han
själv i sin ställning till arbetet,
arbetsgivare och hantverkare inför en ny och
mera ändamålsenlig ordning.
Av den största betydelse är, att Simon De
la Vallées inverkan på vårt konstliv icke
avbröts genom hans för tidiga död utan kom
att fortsättas efter de angivna riktlinjerna.
Flera år efter arkitektens bortgång, år
1648, inkallades sålunda André Mollet för
att modernisera Kungsträdgården. Han
införde i vårt land en fackkunskap på
trädgårdskonstens område, som var hans egen
och som han 15 år tidigare i samarbete
med Simon De la Vallée praktiserat i
Holland. De gamla sticken över Honselaars-
dijk och Rijswijk visa parterrer och
trädgårdsmotiv, i hög grad överensstämmande
med dem vi finna i Mollets 1651 i
Stockholm utgivna ståtliga trädgårdsbok
Lustgård, Le jardin de plaisir. Av kanske än
större intresse är att konstatera, att de
två generalplaner till trädgårdsanläggningar
han i samma arbete publicerar, båda i sina
huvuddrag nära anknyta till de De la
Valléeska anläggningarna i Holland. Vi
återfinna samma rektangulära,
exedraav-slutade anläggningstyp med dess
omra-man.de vallgrav och alléplanteringar,
kännetecknade av vida större tektonisk stringens
än sådana betydelsefulla anläggningar som
Tuilerierna och Luxembourgträdgården. Ja,
en av planscherna visar t. o. m. samma
slottsplan som Honselaarsdijk. Simon De
la Vallée och Mollet höra alltså samman på
ett mer intimt sätt än man hittills vetat.
Den senare, internationellt berömde
mannen har otvivelaktigt, åtminstone i vad
som gäller anläggningarnas stora linjer,
lärt mycket av den i sitt hemland okände
arkitekten.
457
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
