Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Simon De la Vallée. En banbrytare i vår arkitektur. Av Sten Karling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sten K a r l i n g
Lindholmen. Kopparstick från omkr. 1676.
inre förutsättningar att, frigjorda från
nordiska hämningar, acceptera och övertaga
sydeuropeiska byggnadsideal. Nikodemus
Tessin d. ä., Jean De la Vallée, André
Mollet — de tre som angåvo tonen i svensk
byggnadskultur vid 1600-talets mitt och
präglade den kommande utvecklingen —
äro samtliga förankrade i Simon De la
Vallées konst. Den äventyrlige franske
arkitekten är en huvudperson i vår
konsthistoria.
Men Simon De la Vallées för tidiga död,
var den icke ett svårt slag för vår
konsthistoria? Låg icke däri något
skickelsedigert? Förvisso. Men vi skola måhända
vara måttfulla i vårt beklagande. Hade
Simon De la Vallée beskärts ett längre liv,
då hade vår 1600-talsarkitektur tett sig
annorlunda. En rad stora
byggnadsuppgifter stodo färdiga att lösas av honom,
att klädas i en dräkt av hans snitt. Vår
byggnadskonst hade redan då kommit att
knytas fast vid fransk byggnadstradition.
Tessin d. ä. och Jean De la Vallée hade då
kommit att framträda under helt andra
förutsättningar. Bundna av Simons färdiga
stil och under trycket av hans
konstnärliga virtuositet hade de säkerligen icke
haft möjlighet att med samma framgång
själva arbeta sig fram till den mera
sammansatta, men även enklare stil, som vi kalla
karolinsk och vari vi tro oss finna en
nationell egenart. Så var det kanske ändå bäst
som skedde.
462
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
