Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Världskonsten genom norska ögon. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vä ridskon ste 7i genom norska ögon
Balzac. Staty av Auguste Rodin. 1897.
Père Lachaise-kvrkogården, Paris.
Sådana ha alla skäl att rynka på näsan och
erfara misstro, ty just dessa egenskaper
besitter Lexow i högsta grad. Geijer säger, att
det viktiga i ali lärometod är att kunna
skilja huvudsak från bisak med
underordnande, ej med uteslutande av den senare.
Och just denna högre pedagogik — man ber
om ursäkt för det ledsamma ordet, som
kanske bör ersättas med det moderna
»effektivitet», — besitter doktor Lexow. Man läser
med nyfikenhet vad han har att säga och
letar efter om där finnes några nationella
eller »moderna» fördomar. Redan första
kapitlet visar, att han icke, som alltför många
utom Tyskland, har något emot tysk
1800-talskonst. Han har ej något emot dansk
32—Ord och Bild, 4j:e årg.
och, vad allra märkligast är, icke ens
någonting emot svensk. En liten misstanke, att en
författare av en Verdenskunsthistorie skulle
något för mycket hålla på det egna landets
konst, visar sig vara obefogad. Och dock,
hur förklarligt hade det ej varit, om en
norrman, under det avsnitt av
världskonsthistorien som behandlas i denna del, något för
mycket hade strukit under sådana
första-rangsmålare som Christian Krohg, Erik
Werenskiold, Harriet Backer och Edvard Munch
och den märklige bildhuggaren Vigeland.
Norsk dikt, norskt drama, norskt måleri
intar emellertid en stor och viktig plats, också
internationellt betraktat, i de sista 75 årens
historia, en större än vad Europa utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
