Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Är modernismen omodern? Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ar modernismen omodernr
Vilhelm Lundstrøm. Frukosten i det gröna.
Verkar det riktigt förtroendegivande med
den konstlade naivismen — motsatsen till
den äkta naiviteten —, som finnes i så många
modernistbilder och ej bara hos den nästan
saligförklarade tullförvaltaren, »Le douanier»
Henri Rousseau, som lyckats att i sin konst
förbli åttaårig i hela sitt liv? Ligger det inte
något förljuget i det också?
Författaren lägger till sina övriga förtjänster
att ofta vara riktigt kvick. Själv har jag
åtminstone nöje av hans fråga, om vi inte snart
fått nog av »trodsige Æbler og gipsede
Servietter». Mycket av det lustiga eller om man
hellre vill ledsamma i Cézannepåverkad
stillebenskonst kommer fram i dessa få ord.
Men han inskränker sig icke till
lustigheter. En grundligare och mera på
väsentligheter inriktad kritik får man ej ofta läsa.
Man undrar, då man känner det paradoxala
som utmärker så mycket modernisthydlande
kritik, som t. ex. då den personligen
välvilli-ge bordelltecknaren Pascin fick för sin konst
epitetet »keusch», om Peschcke Køedts
modernistkritik skall av dem, mot vilka den är
riktad, kallas löslig och ovederhäftig. Många
tro, att det hos modernistmålarna och
måhända också hos de mot dem välvilliga
kritikerna skulle finnas ett inslag av vansinne,
liksom hos mormoner och korpelanare, men
detta är nog oriktigt, ehuru måhända alla
parterna ha något av masspsykos.
Utom sin tråkighet ha målarmodernisterna,
den international diktatoriska konsten skulle
man kunna kalla den, vissa likheter med den
arkitektoniska funktionalismen. De komma
också med ett kärvt »acceptera!» De arbeta
också på att kunnandet och konsten i
måleriet skola bli lika onödiga som arkitekturen i
byggnadskonsten.
Det kan ej nog framhållas, hur gynnad och
välsituerad modernismen är i alla länder
utom i Tyskland, där det sorgligt nog
opponeras med andra vapen än andliga också
mot denna trosrörelse. Man bör i vår för
frihet så ointresserade tid åtminstone
energiskt få hålla på konstens frihet. Hos oss i
Sverige kan man väl knappast klaga på den,
då Akademien för de fria konsterna för något
år sedan invalde Henri Matisse som
utländsk ledamot. Det kan väl ej räknas som
om akademien nu skulle vara det en norsk
författare anklagade den för: »en mur av
stivsindet, ondartet konservatisme». För ali
del, det finnes vackert mörkblått i ett par
stilleben av Matisse, men finns det någon
målare, kan man väl fråga sig, som mer än
Matisse skadat den konst, som vill
teckning, fasthet och klarhet, egenskaper vilka
åtminstone hittills betraktats som ideal för
en akademi.
Nationalmuseum skall köpa modern konst.
Man har rätt att anmärka, om detta ej sker,
619
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
