Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Cha-no-yu, Japans själ. Av Abbe W. Bramzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Abbe W. B r amzelius
och han måste känna sig generad och illa
till mods. Däremot kände han väl till
vad som fordrades av hedersgästen vid ett
cha-no-yu party. Utan att be om tillåtelse
höll den gamle herrn upp en tom tallrik
framför sig och vände på den för att
undersöka bottnen. Tydligen hade han blivit
intresserad av tallriken och tilltalats av
dess mönster, form och glasyr. Värdinnan
förstod inte, vad hennes gäst tänkte göra,
och hon blev mycket förargad. Den gamle
mannen ansågs naturligtvis vara obildad
och ohövlig, som lyfte tallriken från bordet
och vände på den.
Seder och bruk äro olika i olika länder,
men ingen obehaglig händelse skulle ha
inträffat, om den japanske herrn kunnat
tillräckligt engelska för att förklara sitt
motiv. Och om den engelska damen haft
någon kännedom om den japanska
tecere-monien, så skulle hon tvärtom känt sig
mycket smickrad att få lämna sin gäst några
intressanta upplysningar om tallriken ifråga.
Ty det är ju så i teceremonien, att den
som be värdigats med inbjudning till en
cha-no-yu, får ej underlåta att fästa sträng
uppmärksamhet vid minsta detaljer i akten.
Övertygelsen å värdens eller värdinnans
sida, att hans eller hennes gästfrihet blir
till fullo uppskattad och att gästerna
tilltalas av den för tillfället valda attiraljen,
gör värden till den lyckligaste människa
på jorden. Arbetet — men ej det
konstlade — har något i sig, varav vi härleda
nöje och välbehag. Det är detta slags nöje,
som värden erfar i rikligaste mått, när han
ger ett cha-no-yu party. En underhållning,
som arrangeras i full överensstämmelse
med den japanska teceremonien, har något
att lära oss om äkta gästfrihet och
förtrolig vänskap.
Det är ett faktum, att blott en ringa
del av Japans befolkning förstår själva
innebörden av cha-no-yu, teceremonien eller
tekulten. Förmågan att se och uppfatta
den sanna skönheten i sträng enkelhet och,
om uttrycket tillåtes, i förfinad fattigdom,
får likväl anses som ett utpräglat japanskt
rasdrag. Denna karakteristiska fas av
japanskt kulturliv kan också spåras till
idealen, som inskärptes av de första stora
mästarna. Japans tekult har en historia,
som omspänner fyra och ett halvt
århundrade, under vilken tid den utvecklats
till en märklig form av esteticism.
Till-lämpningen och den innersta kärnan av
cha-no-yu är emellertid i själva verket så
djup och så omfattande, att det synes
omöjligt att ens tillnärmelsevis lämna en
uttömmande behandling av ämnet i en
aldrig så utförlig bok. Efterföljande korta
orientering måste därför, tyvärr, snarare
lämna efter sig samma grumliga bild som
en modern turist-sight-seeing än en adekvat
analys av teceremoniens
religionssymboliska, filosofiska, konstnärliga, etiska och
estetiska såväl som rent praktiska och
ekonomiska element.
Utan någon kunskap om
Zen-buddhis-mens livsfilosofi faller det sig svårt, om ej
rent av omöjligt, att fatta och förstå de
fundamentala idéerna och idealen i
cha-no-yu. Vi få nämligen komma ihåg, att den
japanska teceremonien kan spåras till
kinesiskt ursprung. Det var ursprungligen de
buddhistiska prästerna, tillhörande det s. k.
Zen-förbundet, som införde tedrickningen
såsom ett effektivt medel att hålla sig
vakna under de långa
midnattsgudstjänsterna. Det kinesiska ordet »zen», som är en
förvrängning av sanskrit »dhyana», betyder
meditation, begrundande. Meditation och
introspektion understrykas liksom
individuellt och självständigt tänkande såsom
högsta målet i zen-filosofien.
Grimm visar i kap. 4 av sitt arbete »Die
Lehre des Buddha — die Religion der
Vernunft» på några hjälpmedel för
koncentrationen och framhåller, att i
zen-filo-sofiens andliga disciplin är det just
koncentrationen, som anses betydligt vikti-
650
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
