- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiofjärde årgången. 1935 /
656

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Cha-no-yu, Japans själ. Av Abbe W. Bramzelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Abbe W. Bra mzelius

Det har blivit ett rasdrag, gemensamt för
alla klasser bland folket, från prinsen och
ner till bonden. Utan att förstå det japanska
folkets innersta kärlek till enkelhet och
individualitet, såsom detta skildras och
tillämpas i teceremonien, är det omöjligt
att vare sig kunna bedöma eller tolka
Japans kulturella liv.

Ovan har framhållits, att enkelhet skapar
och befrämjar mediterandet och
introspektionen, medan den renhet, som ligger dold
under det föga tilldragande och nästan
torra skemat för terummets interiör, har
mycket att lära oss av verklig, äkta
konstvärdering. Själva förståelsen av dessa
principer skulle bli oss till en värdefull hjälp i
vårt sökande efter och upptäckande av
skönheten ej endast i det vanliga terummet
utan också i det ordinarie gästrummet.
Teet förmedlar åt dem, som deltaga i
ceremonien, en anda, erforderlig för ett
riktigt bedömande av skön konst, såsom
denna representeras av föremålen runt
omkring dem. I trädgården och på stigen,
som leder till terummet, är det träden,
växterna och stenpartierna, som förmedla
gemenskapen med naturen; i terummet
undgå vi icke att med nästan religiös
andakt beundra blomsterdekorationen.
Värden samverkar med sina gäster till att
skapa en, så att säga, teatmosfär eller
te-miljö, som kommer alla deltagarna i
ceremonien att glömma yttervärlden och
jordelivets många tarvligheter.

Cha-no-yu fyller sålunda även ett rent
praktiskt behov i sociala livet. I
»teatmo-sfären» finnes ingen plats för vare sig
religiös strävhet eller moraliskt tvång, som
gör oss medvetna om vad vi åsyfta. Där
finns heller ingen filosofisk analys eller
vetenskaplig argumentering, som ingen kan
finna någon njutning i eller begripa utan
viss intellektuell ansträngning. Är det då
icke mödan värt att främja cha-no-yu, när
detta gamla, hävdvunna »tidsfördriv» ger

statsmannen möjlighet att frigöra sig från
statsbestyren för att under några timmar
hämta en nyttig, andlig rekreation? Den
tid, som industri- eller affärsmannen
tillbringar i den förfinande »teatmosfären»,
kommer att göra hans liv rikare, en
välbehövlig omväxling till vardagens jäkt och
iver, som kan vara nog torrt och
prosaiskt.

Då den symboliska teceremonien kan
betecknas som en levande bild av hela den
japanska kulturen, förstår man lätt,
vilken avgörande och genomgripande roll den
kommit att spela i den japanska nationens
utvecklingshistoria. Cha-no-yu är
tvivelsutan en av Japans viktigaste och
betydelsefullaste sociala institutioner, som berör
alla samhällsskikt och omfattas med samma
hängivenhet av hög såväl som låg. Till
skillnad från Ogasawara-förbundet, som
rekryterade sina medlemmar endast ur
aristokratien och riddarklassen, upptog
Cha-no-yu med likaberättigande utvalda
personer ur alla samhällsklasser. Den har
sålunda i ordets fullaste och bästa
bemärkelse blivit en demokratisk, populär
institution, som tillfredställer den japanska
folksjälens behov av religiös mystik,
exkursion från den timliga världen och stilla
filosofisk kontemplation.

Det har redan framhållits, att
tecere-moniens upprinnelse anses vara en enkel
tedrickning, tjänande rent praktiska
syften vid zenmunkarnas långa
midnattsgudstjänster. Den ursprungliga enkla
formen av allegorisk brödramåltid fick
emellertid med tiden vika för mera dyrbar
lyx, omväxlande med en återgång till
enklare ritual. Det var med den konstälskande
shogunen Yoshimasa som teceremonien
under senare hälften av 1400-talet
utvecklades i lyxbetonad anda. De exklusivaste
och dyrbaraste attiralj och antikviteter
kommo till användning och ha sedan dess
fått en oerhörd betydelse. Yasunosuke F.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:05:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1935/0716.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free