Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Cha-no-yu, Japans själ. Av Abbe W. Bramzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cha-no-yu,
Fukukita omtalar i »Tea Cult of Japan»
en mängd auktioner på cha-no-yu
attiralj, såsom tekanistrar och vattenskålar
i olika stilar, teburkar och koppar av
skilda typer, ja t. o. m. teskedar, vilka
betingat fantastiska priser, varje föremål
representerande en hel förmögenhet.
På grund av sin lyxbetonade karaktär
under 14- och 1500-talen begränsades
te-ceremoniens utövande till de förmögnare
klasserna, som blevo så ivriga angängare
av tekulten, att de i tider av överfall och
krig i god tid bortförde
ceremoniutensilierna såsom de högst prisade skatter, de
ägde. Så framträdde mot slutet av
1500-talet den man, som blev teceremoniens
störste reformator och gav den en form,
som den i stort sett bibehåller än idag.
Han hette Rikkiu och tillhörde en ansedd
samuraifamilj. Med ali rätt har Rikkiu
blivit kallad »teceremoniens fader», ty han
gjorde en grundlig utmönstring av alla
missbruk och ali onödig lyx, som med
tiden insmugit sig. Han gav ceremonien
en lätt tillgänglig och för alla
samhällsklasser lätt begriplig form. Enkelheten
upphöjdes till grundregel icke minst av den
anledningen, att landet råkat i djup
fattigdom genom de långvariga krigen. Lyxen
och slöseriet blevo helt enkelt bannlysta
ur ceremonien. På så sätt skall varje japan,
vilken samhällsklass han må tillhöra, kunna
ekonomiskt möjliggöra ceremonien. I våra
dagar omfattas också cha-no-yu av en allt
större mängd bland den breda folkmassan.
Det omtalas, att en enkel plåtslagare för
små medel byggt sig ett litet teceremonihus
där ute, och han kan utföra ceremonien
precis lika föredömligt och med samma
behållning som den rike affärsmannen eller
industriidkaren.
En annan sida av teceremoniens sociala
betydelse är dess utveckling av
umgängeslivet. I terummet kunna nämligen män och
kvinnor umgås med varandra fritt och
otvunget utan klander. De sitta där sida
42—Ord och Bild, 4.4.:e årg. ~ë
Japans själ
nogr. Museum.
Stenly ktan.
T. v. därom »tsukubaii, cisternen med rinnande vatten.
Dessa två f öremål höra till de fem platser i teträdgården,
vilka anses såsom förnämliga framfor alla andra.
Etnografiska Museets här avbildade stenlykta är av
den s. k. Kasugastilen och sammansatt av sex olika
delar, vilka lagts direkt på varandra.
vid sida som bröder och systrar, och då
alla följa den föreskrivna etiketten, uppnås
den kongeniala och rogivande »teatmosfär»,
som är förutsättningen för andlig och
fysisk rekreation.
Antalet i teceremonien deltagande gäster
är varierande, liksom vissa ceremonier
endast övervaras av män, andra endast av
kvinnor. I regel deltaga i den vanliga
ceremonien 4—5 personer av båda könen, men
det uppgives, att ända till 10—12 personer
inbjudits till deltagande i samma cha-no-yu.
Oberoende av antalet gäster är det
emellertid alltid en viss person till vars ära
ceremonien gives, nämligen hedersgästen eller
»förste gästen». För hans skull vidtagas en
del speciella anordningar, som man vet
komma att tilltala honom i särskilt hög
grad. Hans inbjudan är sirlig och vördsam
medan de övriga gästerna få nöja sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
