- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiofemte årgången. 1936 /
334

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Viktor Rydbergs lyrik i intim belysning. Av Sverker Ek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

V i kt o r Ry db e rgs ly r i k
i in tim bety s n ing

Av Sv er ker Ek

\_JLnDER läsningen a v Olle
Holmbergs Viktor Rydbergs lyrik får man då och
då tillfälle att erinra sig Hjalmar Söderbergs
lätt vanvördiga Rydbergsomdöme: »Han var
en skald för de utvalda, men en tänkare för
seminarister». Holmbergs beundran för Viktor
Rydberg är stark och äkta, men han skiljer
lika skarpt mellan »lyrikerns och filosofens
vägar i Rydbergs författarskap». Enligt
Holmberg är Rydbergs prosa alltid
pedagogisk, medan han i sin vers är långt mera
obunden och hänsynslöst personlig. Typiskt
för denna uppfattning är följande omdöme:
»Man vet att Rydberg på prosa, utanför
dikten, såg saken mindre dualistiskt än han
gör i Grubblaren, men Rydbergs prosa är
inte alltid helt kongruent med hans dikt och
får inte användas att modifiera intrycket av
denna.»

Fullt kan jag inte instämma i den värdering
som här kommer till uttryck. Det
pedagogiska i Rydbergs prosa sammanhänger med
att han var en självbildad man, som vant
sig göra en utredning till en gemensam
angelägenhet för sig och läsaren. Vidare är
Rydberg i sin prosa ofta så fångad av en
problemutredning att han icke får utrymme för sin
personliga åsikt. Om man länge förbisett det
innersta syftet med Bibelns lära om Kristus,
beror det väl helt enkelt på att uttolkaren
koncentrerat sig på att söka fatta textens
mening och skyggt dragit sig för egna
konklusioner. Till slut är det väl inte alltid
säkert, att Rydberg lyckats bättre på vers än i
prosa. Uppsatsen om den meliska Afrodite
står kanske inte tillbaka för Snöfrid, och
många torde föredraga Neroessayn
framför Nero och ljungelden. Holmberg finner det
lyckligt att Grubblaren ej avslutats av en
prosakommentar, och däri kan man instämma,
därför att undersökningen om Ting och
fenomen gör sig bäst som en självständig
framställning, men icke därför att Rydberg i den

sistnämnda skulle ha slagit in på en mera
lättillgänglig tros väg.

Naturligtvis kvarstår det i alla fall
myc-ker berättigat i Holmbergs mening. Först
och främst är det ju så att Rydberg i sin
diktning leder oss in i sin smärtsamma kamp
för en åsiktsbildning, medan han på prosa
söker utreda resultaten av sin
tankebrottning. Poesin medför också en långt intimare
belysning av Rydbergs tankearbete, och
vanligen når den upp till konstnärliga höjder,
som lämna prosautredningarna långt
bakom sig. Ett verk om Viktor Rydbergs lyrik
kommer därför att handla om det tyngst
vägande arvet från liberalismens store siare.

Den höga uppskattning Holmberg ägnar
Rydbergs poesi gör honom medveten om
uppgiftens betydelse och ansvar. Det finns i hans
framställning en värme och ett allvar, som
vittnar om att han som Geijer uttryckt saken
»fattas av sitt ämne och blir då författare».

För att låta Rydbergs dikter fullt framträda
behandlar Holmberg dem monografiskt och
ägnar självständiga kapitel åt varje större
dikt. En anledning till att han så starkt
fördjupar sig i enskilda diktanalyser är att han
särskilt fångats av den meditativa sidan av
Rydbergs författarskap. Gång på gång erinras
man om att Holmberg tidigare skrivit ett.
stort lärt verk om Inbillningens värld. Redan
hans dokumenterade skildring av Rydbergs
böjelse för dagdrömmeri och hans
psykologiska utredning härom äger stora förtjänster.
Samma metodiska träning spårar man i
författarens förmåga att följa Rydbergs
diktarverksamhet från det första uppslaget till den
slutliga utformningen. Det rika
handskriftsmaterialet utnyttjas egendomligt nog mycket
ojämnt, men där det kommer till användning
behandlas det verkningsfullt. Från de mest
oväntade källor uppspårar Holmberg
berättelser om Rydbergsdikters tillkomst, och
han för oss på ett mycket åskådligt sätt in i

Olle Holmberg: Viktor Rydbergs lyrik. Stockholm, Albert Bonnier.

334

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:25:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1936/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free