Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Stockholms gamla slott. Av Martin Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms gamla slott
Slottet och dess närmaste omgivningar sedda från norr omkr. 1585.
Rekonstruktion.
i. Nordöstra hörntornet. 2. Östra tornets spira. 3. Sydöstra tornets spira. 4. Taket till Smedjegårdens södra länga.
5. Högslottets östra länga. 6. Södra tornets spira. 7. Trapphuset mellan stora borggården och lilla borggården. 8.
Byggnad i högslottet väster om trapphuset. 9. Tornet Tre kronor. 10. Norra gaveln till högslottets västra länga. Framför
densamma den krenelerade norra ringmuren. 12. Västra hörntornet. 13. Nordvästra hörntornet. 14. Ett av tornen i
västra porthuset. 15. Räkningskammarebyggnaden. 16. I,aboratorierundeln. 17. Storkyrkan samt mitt framför
densamma yttre norreport. 18. Inre norreport.
anläggning av samma slag som de ännu
bevarade vid slotten i Kalmar och Vadstena,
vilka också uppfördes av Gustav Vasa. För
att få rum för de nya fästningsverken lät
konungen riva Storkyrkans kor. Den nu
skildrade fästningsanläggningen påbörjades
år 1541. Man får av handlingarna ett
mycket starkt intryck av under vilka svåra
förhållanden arbetet bedrevs. Det var icke
endast pengar och materialier, som fattades,
utan i ändå högre grad kunniga arbetare
och dugliga arbetsledare. Charlataner och
äventyrare av olika slag fanns det gott om
men verkligt kunniga fästningsbyggare hade
konungen mycket svårt att få. Han hade —
och icke alldeles utan skäl — dåligt rykte,
och duktigt folk i utlandet drog sig ännu
för att gå i hans tjänst. Arbetet bedrevs
också mycket planlöst. Man byggde och
rev ned och ändrade planerna gång efter
annan. Byggmästare var under arbetets
början en holländare, Mäster Claus, men
1543 kommer en annan byggmästare, Petter
Hollender, och erbjuder sina tjänster.
Konungen skriver härom till ståthållaren på
slottet, Botvid Larsson: »Oss är wnderwist,
att ther skall wara kommen en ånnen
Bygge-mestere, hwilken seg berömer medt
tredubbelt minne vmkost betröste att göre
thet Slott fastere än medt then twäng nu
begynt är. Biwde wij tig therföre, attu
förhörer huru hans anslag eller mening är j
then motten och giffwer oss thet tilkenne.»
Upplysningarna synas ha varit
tillfredsställande ty Petter Hollender anställdes och
Mäster Claus avskedades. Den senare ville
naturligt nog ha ut sin lön men ståthållaren
erhåller det beskedet, att »Vm then Clawes
Byggemesteres besoldning kunne wij ther
inthet synnerligit sware till, på thenne
tijdt, utan när wij komme heem, skall han
wäll få hwad han förtiänt haffwer eller
förtiene kan. Thet må tu giffwe honum för
swar». Av räkenskaperna att döma fick
mäster Claus aldrig ut sin innestående lön.
Det gick inte bättre för Petter Hollender.
Han fick lön 1543 och 1544 men i febr.
1545 hade det kommit någon fnurra på
tråden. Då skriver konungen till
ståthållaren, att han »Petter Hollendere med lempe
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>