Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Stockholms gamla slott. Av Martin Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms gamla slott
Slottet sett från sydväst. Oljemålning f r ån 16 o o-tal ets mitt av
okänd konstnär.
Uppsala universitet.
planeter» och »Stora salen». Till det förra
utförde Urban målare bl. a. 12 st. enkla och
14 st. dubbla kapitäl samt 14 st.
»Satyr-menner», alltsammans tydligen
dekorationer för rummets höga panel. »Stora salen»
var närmast att betrakta som en rikssal
och var säkerligen densamma i vilken
konungen höll sitt avskedstal till rikets
ständer. Den hade ett rikt kassettak tydligen
ungefär av samma utseende som taket i
Gyllene salen i Kalmar slott. Kassetterna,
som voro 60 till antalet och sexsidiga, voro
snidade av Gilius lövsnidare och målade
och förgyllda av Urban målare.
Under Erik XIV:s tid gjordes endast
obetydliga förändringar i slottets exteriör.
Konungens intresse var särskilt inriktat på
att ge de olika gemaken en praktfull
inredning med snidade tak och paneler,
målningar och vävda tapeter. En hel mängd
konstnärer, målare, lövsnidare och
pärl-stickare voro ständigt sysselsatta härmed.
Dessutom nedlade konungen stora kost-
nader på inrättningar för nöjen av olika
slag. Han byggde redan år 1561 en stor
och praktfull fågelbur i den lilla trädgården
på södra sidan om slottet. Senare byggde
han bl. a. ett lejonhus innanför västra
slottsporten och ett lusthus, som troligen
var beläget i den nyssnämnda trädgården.
Det var praktfullt inrett med snidat och
målat tak med förgyllda och försilvrade
»rosor» d.v.s. ornament.
Johan III:s tid är den i konstnärligt
avseende betydelsefullaste i det gamla
slottets historia. Konungen, som var
prakt-lysten och konstnärligt begåvad,
intresserade sig passionerat för byggnadskonst.
»Bygga är vår högsta lust», betygar han
själv, och så snart han kom till makten,
satte han med iver igång stora
byggnadsföretag i olika delar av landet. Stockholms
slott var dock den byggnad, som låg hans
hjärta allra närmast, och han arbetade
oförtrutet under hela sin regeringstid på
dess förskönande. Det förvandlas nu från
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
