Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Stockholms gamla slott. Av Martin Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Martin Olsson
A.,». ■:„ SI.
Slottet från norr omkr. 1660. Rekonstruktion.
kungsvåningen till den gamla förborgen och
förvandla denna ekonomigård till en
arkitekturplats med den representativa
karaktär, som han fordrade för sitt residens.
Förändringen innebar dock ingen
degradering av Adelshuset. Den innebar i stället,
att flertalet av de ekonomilokaler, som
dittills haft sin plats i förborgen, flyttades ut
ur slottet, för att detta mera odelat skulle
kunna användas för konungens
representativa uppgifter och riksstyrelsens behov.
Johan III började förborgens nydaning med
att dit förlägga en ny slottskyrka, vilken
påbörjades 1577. Följande år ombyggdes
såväl nordöstra hörntornet som förborgens
östra länga och 1580 igångsattes arbetet på
den nya kungsvåningen, som förlades till
förborgens västra kortsida. Under 1580-talet
arbetas intensivt på samtliga
byggnadslängor kring förborgen, som nu förändras
till en palatsgård med en för våra
förhållanden alldeles ny prägel. På södra och östra
sidorna omgavs gården av öppna arkader
med smäckra joniska kolonner, och
framför den södra arkaden, den s. k.
trumpetaregången, uppfördes en bred dubbeltrappa
med baldakin över mittpartiet. Den erinrar
slående om ett flertal nederländska rådhus-
trappor och utgör en påminnelse om att
slottets byggmästare, Willem Boy, var
nederländare. Norra längan, i vilken den
nya slottskyrkan var belägen, fick nu stora
rundbågiga fönster. Kyrkans kor låg i
nordöstra hörntornet och ovanför detta kor lät
konungen inreda en ny katolsk kyrka, den
s. k. papistkyrkan. Samtliga hörntorn vid
stora borggården fingo nu nya huvar.
Taklaget på norra längan förändrades och i
taket anordnades en täckt gång, den s. k.
gröna gången, som förmedlade förbindelsen
mellan den nya kungsvåningen och de båda
kyrkorna, slottskyrkan och papistkyrkan.
Borggårdens kolonner, bågar och övriga
mera betydelsefulla fasaddetaljer voro
utförda av kalksten och konungen skulle
säkert ha velat kläda hela fasaden med
huggen sten, men detta låg bl. a. av
ekonomiska skäl utom gränsen för det möjliga.
Konungen låter imitera huggsten och
skriver härom 1588 från Kalmar, där han då
vistas: »Skall och hele Slottett innen til,
(d.v. s. borggårdsfasaderna) så myckitt som
icke är af huggen Steen flitteligen berappes,
medh kalk hwittlimes, och anstykes, effter
thett sätt, som här på Calmar Slott skedt
är, så att dätt af wätte och elliest icke motte
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
