Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Stockholms gamla slott. Av Martin Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Martin
Olsson
uttryck åt sin ovilja mot guldsmederna,
som begära ett, enligt hans mening,
oskäligt pris för förgyllningen. »Oss är
förekommit Willem Boy, att Gulsmederne vthi
Stockholm icke mindre begäre ähn
Trij-hundret Vngerske gyllen till att forgylle
the Croner och Engelen med som skole
komme på thet tornett Tre Croner,
whilc-kedt aldeles är olideligit och borde them
Sträf ther före som så myckidt ther til
äske och begäre.» Vid samma tid behövdes
glas och tenn till fönstren i slottskyrkan.
Men konungen ville icke betala det pris, som
köpmännen begärde, och dessa vägrade att
leverera för det låga pris, som bjöds. Då
skriver kungen, att »ther som köpmännen
wärde sig wägranndes då skole i medh wåld
låtte vthtage same glaas och theen, och ändå
tillsäge them theres betalningh therföre».
Johan III:s nya kungsvåning var, som
redan nämnts, belägen i översta våningen
i den nya, västra byggnadslängan vid stora
borggården. Konungen och drottningen
hade där var sin rumssvit. Konungens svit
var belägen i längans norra del. Det
förnämsta av rummen var det nya
kungs-maket, som låg i nordvästra hörntornet
och upptog hela dess översta våning och
var ungefär 12x13 m. i fyrkant. Det hade
två stora öppna spisar på östra väggen.
Väggar och fönstersmygar voro klädda med
försilvrade kopparskivor och skarvarna
mellan skivorna voro täckta av pilastrar,
vilka uppdelade väggarna i vertikala fält.
Taket var ett kassettak, helt och hållet
utfört av koppar, rikt driven samt förgylld
och försilvrad. Kassetterna voro prydda med
»rosor» likaledes i drivet arbete, och mitt i
taket fanns en stor rikt ornerad knopp.
Golvet var lagt i rutor och bestod av
fingertjocka kopparplattor. Gyllene salen i Kalmar
slott, som är ett enklare inrett rum av
samma slag, med dekorationerna snidade i
trä, ger oss en föreställning om kungsmakets
utseende. Det kostade oerhörda summor i
arbetslöner och materialier, och ifråga om
inredningens dyrbarhet har det knappast
senare blivit överträffat i vårt land. Det
var något för våra förhållanden alldeles nytt
att inreda ett helt rum i guldsmedsarbete
men sättet var i övrigt ingalunda
främmande för den tidens byggnadskonstnärer,
som med förkärlek hämtade
dekorationsmotiv från guldsmedskonsten och i sin
ornamentik imiterade metallarbeten av olika
slag. Kungsmaket blev färdigt först 1591,
året före konungens död, och vid den tiden
tycks också övriga här skildrade arbeten
ha varit i huvudsak färdiga, möjligen med
undantag av slottskyrkan. Det är osäkert
om konungen någonsin fick se den helt och
hållet färdig.
Det utseende slottet till det yttre erhöll
under Johan III:s tid behöll det i stort sett
under hela 1600-talet ända till den brand,
som 1697 definitivt förstf . den gamla
borgen. Slottets östra del ur om- och
tillbyggdes visserligen under Gustav II Adolfs
och Kristinas tid men detta förändrade icke
i någon högre grad totalbilden av slottet
utifrån sett. I det inre skedde däremot
stora förändringar i det nyinredningar tid
efter annan verkställdes i olika delar av
slottet, många av dem av betydande
omfattning. Särskilt gäller detta de om- och
påbyggnader av norra längan, som utfördes
under Karl XI:s tid. De verkställdes med
mycket liten hänsyn till slottets exteriör
och voro dessutom mycket eldfarliga.
Konungen insåg också, att dessa
förhållanden icke i längden kunde få fortfara. En
ombyggnad av den norra längan i dess
helhet igångsattes och utfördes under
Tessin den yngres ledning från år 1688. Den
var i allt väsentligt färdig, då slottet den
7 maj 1697 drabbades av en svår eldsvåda,
som härjade stora delar av komplexet.
Tessin den yngre, som ivrigt önskat att
helt få ombygga slottet, fick nu sin chans.
Redan sex veckor efter branden hade han
en fullständig nybyggnadsplan färdig och
den 21 juni 1697 blev denna plan antagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>