Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Bellmans dramatiska arbeten. Av Arvid Stålhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arvid Stålhane
barns mun. Den tolkar samma melankoliska
stämning, som även tar sig uttryck i
skaldens kända vaggvisa för sonen Carl, »Lilla
Carl, sov sött i frid, ty tids nog får du vaka»,
skriven i augusti samma år.
Till Bellmans särskilt mörka syn på
livet denna tid har nog hans nu mer än
vanligt dåliga ekonomi bidragit. De närmast
föregående åren hade han lagsökts
upprepade gånger och ett halvår senare måste
han begära sig i konkurs. Så mycket
ljusare toner klingar då ur den år 1792 skrivna
Fiskarstugan, där skalden återknyter till
sin ungdoms pastorala diktning i en täck
herdeidyll, utspelad under loppet av en lång
lycklig sommardag. Det är i
barndomsvännen, stadsarkitekten Erik Palmstedts
musikaliska hem denna »cantat» först har
utförts som en födelsedagshyllning för den
unga värdinnan, men scenen tänkes
förlagd till makarnas »solitude», torpet Hagen
vid Dref viken strax utanför Stockholm.
Det är en alldeles utsökt gratie över dessa
lätta rytmer som i växelsånger och duetter
skildra morgonens fiskafänge, måltiden i
fiskarstugan och hemfärden. Här är åter
samma underbart friska naturskildring som
i »Opp Amaryllis», samma leende
morgonstämning med sommar ljumma fläktar över
en solglittrande fjärd. Opp Amaryllis ingår
som bekant i Bellmans »Fiskafänget», en
samling sånger, delvis troligen avsedda för
operan Fiskarena och skrivna nära 20 år
tidigare vid en annan sörmlandssjö ej långt
från Drefviken. Att skalden också själv
haft denna sångcykel i tankarna framgår
tydligt nog av följande parallell:
Fiskafänget 1773:
Fiskare och fiskarinnor,
lämnen nu Guds gröna jord
och som vattnets tjänarinnor etc.
Fiskarstugan 1792:
Fiskare och fiskarinnor,
tagen ömt varann i famn!
I Neptuni tjänarinnor etc.
Minnet av Fiskarstugans uppförande är
bevarat i det presentexemplar av
manuskriptet, bundet i grönt siden med
guldpressningar, som Bellman på födelsedagen
överlämnade till fru Palmstedt, och som
jämte musiken av Kraus även innehöll en
större akvarell av Elias Martin med motiv
ur dikten.
Glädjande nog har Fiskarstugan numera
införlivats med repertoaren på
Drottningholmsteatern, där den i höst under Agne
Beijers auspicier fått ett sällsynt finstämt
och fantasieggande framförande.
Under krigsåren 1788—90 skrev Bellman
som bekant en mångfald patriotiska kväden,
där han besjöng både segrar och segrare
och icke minst Stockholmsborgarnas trogna
vakthållning i huvudstaden dessa år. Till
denna krigsdiktning kan man även räkna
ett par av hans skådespel. Bellman tävlade
här med författare som v. Holthusen och
Björn; t. o. m. Gustav III skrev en dylik,
av krigshändelserna föranledd
tillfällig-hetspjäs. Av dessa hade alldeles särskilt
Björns »Frikåren» slagit an. De
gustavianska memoarerna vittna om med
vilken entusiasm stycket hade mottagits. Det
förhärligar den frivilliga folkbeväpning
Gustav III hade lyckats åstadkomma
hösten 1788. Rörelsen började i Dalarna med
Armfelt som ledare, men senare
upprättades även andra frikårer. I en version av
Mantalsskrivningen låter Bellman en
menig vid Ehrenmalmska frikåren manifestera
sina rojalistiska känslor, och i Kaffehuset,
uppfört på Drottningholm på hertig Carls
födelsedag den 7 oktober 1790, inför han
även »en löjtnant vid en frikår».
Divertissementet Kaffehuset hade
skrivits på beställning av Gustav III, som
därmed ville hylla »segraren vid Högland» för
hans insatser i det nyligen avslutade
kriget. Som stor beundrare av hertigen har
Bellman skrivit den lilla pjäsen con amore,
och den tillhör avgjort hans bättre saker.
Miljön är också tacksam. Ett par bjäbbande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
