- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiosjätte årgången. 1937 /
46

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Axel Fridell och hans teckningar. Av Gunnar Jungmarker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gunnar Jung marker

Man och kvinna sittande på en terrass. Svartkritsteckning.
Direktör E. Selander, Stockholm.

är det också som utmärker Fridell som
tecknare.

Om honom gäller det verkligen, att han
var »inwendig voller Figuren», och alla
dessa gubbar pockade på att få synlig
gestalt genom hans penna.

En recensent av Fridells
minnesutställning (Gustaf Näsström) använde uttrycket
»artistisk dubbeltillvaro» på tal om
konstnärens skilda produktion som grafiker och
som tecknare, ja, dubbelväsendet dr
Je-kyll—Mr Hyde frammanades för läsarens
blickar. Detta innebär helt visst en riktig
iakttagelse, och Fridells konst var därvid
endast en trogen spegling av hans eget
väsen; även där kunde man se hans behov
att få leva flera liv, på olika plan. Han
kände sig vilsen och hemlös i tillvaron,
och oron drev honom att pröva nya vägar.

Långa tider kunde Fridell hålla på och

arbeta så intensivt med sina kopparplåtar
att han inte hade tanke för något annat.
Då satt han inlåst dag efter dag, och natt
efter natt brann arbetslampan, medan
cigarrettröken tätnade i ateliern. Det
var som om han berusat sig med arbete.
Men så plötsligt släppte detta sitt tag om
honom, och hans natur gjorde revolt. Då
kände han en oemotståndlig längtan att
få pröva livet under andra former och
umgås med nya människor. Vid sådana
tillfällen sökte han sig gärna till miljöer som
i vardags var honom främmande och lät
sig uppslukas av dem.

När han så efter några dagar återvände
var han laddad av upplevelser och intryck,
kanske också av ruelse och skapardrift.
Då värkte allt detta fram i teckningar,
egendomliga teckningar, där konstnären
uppträder som en underfundig sagoberät-

46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1937/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free