Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Louis Jean Desprez. Av Nils G. Wollin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Louis Jean Desprez
Dekorationsskiss för operan Gustav Vasa, akt III, sc. 6,
föreställande svenskarnas erövring av slottet Tre kronor. Akvarell, förhöjd
med täckfärg.
Preussische Staatsbibliothek, Berlin.
internationell synvinkel, i särklass.
Samtidigt bör också nämnas den suggestiva
bilden med motiv ur Voltaires Semiramis,
även om det i detta fall ej är fråga om en
komposition, som direkt varit ämnad för
scenen utan endast har en teatralisk
karaktär. Den är dock därför ej mindre
intressant. Den ger nämligen ett talande
vittnesbörd om den visuella inlevelse som
Voltaires nämnda för oss ganska intetsägande
arbete kunde ge upphov till hos
samtiden.
Vid sidan av sin verksamhet som
teaterdekoratör hade Desprez en omfattande
lärarverksamhet av privat natur. Hans
elever tillhörde tre olika kategorier. Den
konstnärligt minst betydande utgjordes
av amatörer, som sökte upp honom både
av intresse att lära och för kuriositetens
skull. Det blev på modet att studera hos
denne med åren allt mera originelle, av
kungen i så hög grad uppskattade konstnär.
Den andra kategorien omfattade lärjungar,
som på allvar studerade dekorations- och
till viss grad även stafflimålning. Slutligen
undervisades också i arkitektur. Desprez’
ursprungliga yrke var ju arkitektens. Trots
de olika spår han av omständigheternas
makt kommit att växla in på, kunde han
ej göra sig fri från detta sitt gamla intresse.
Talrika voro de elever, som utnyttjade den
i Sverige då långtifrån närliggande
möjligheten att få vederhäftig utbildning i
byggnadskonsten. Vi vilja bland dessa lärjungar
här endast nämna Gjörwell d. y., Bassi
och Estenberg. Desprez’ återupptagande
av arkitekturen som verksamhetsgren blev
honom också på annat sätt till nytta och
glädje. Gustav III kom nämligen på den
idén att utnyttja sin teaterdekoratör även
som arkitekt, vilket utföll så lyckligt, att
han slutligen blev den som kungen hade
mest tilltro till.
Typiskt för situationen är att den första
byggnaden utgjordes av ett corps-de-garde
på Haga, som Desprez utformat som ett
romerskt tält, i likhet med den då på
teaterscenen sedan länge gängse formen.
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
