Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Pehr Evind Svinhufvud. Av Fredrik Valros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pehr Ev ind Svinhufvud
som prokurator. Men hemma visar sig den
nya friheten vara förbunden med svåra
vedermödor. Anarkin breder ut sig,
socialdemokraterna överflyglas av bolsj evikerna, det
röda revolutionsgardet fraterniserar med
sina ryska meningsfränder,
livsmedelbristen utnyttjas hänsynslöst av gatans
demagoger, förhållandena till dagens
makthavande i Ryssland äro brydsamma.
Programmet för de borgerliga är: självständighet och
ordning. Vid valen i oktober 1917 få
borgarna majoritet — 108 av 200. I november
förklarar sig lantdagen själv ha övertagit
högsta makten och en regering bildas med
Svinhufvud som chef: han är nu den
samlande mannen. Den 4 december
överlämnar Svinhufvud personligen en proposition
till ny regeringsform, byggd på
förutsättningen att Finland är en oberoende republik
och den 6 december godkänner lantdagen
principen. Men ett par veckor senare bryter
det röda upproret ut. Fyra
regeringsmedlemmar lyckas överskrida den röda
frontlinjen, men Svinhufvud blir instängd i
Helsingfors. Det blir prövande veckor i
ovisshet och okunnighet. Ett försök att med
flygmaskin sätta Svinhufvud i säkerhet
misslyckas, men det andra, gjort med en
från ryssarna genom överrumpling tagen
isbrytare, har bättre framgång. Denna
kapning är en drastisk, dramatisk och
högeligen riskfylld historia, där Svinhufvud
figurerar i några ytterst kritiska och sällsamma
situationer, vilka han dock bemästrar med
sitt orubbligt kallblodiga och optimistiska
lugn. Svinhufvuds färd till Vasa går via
Reval, Berlin, Stockholm och Torneå.
Efter ankomsten till Helsingfors utses han av
lantdagen till riksföreståndare. Det
borgerliga Finland är då starkt tyskorienterat,
en naturlig följd av den tyska väpnade
hjälpen i nödens och hopplöshetens värsta
dagar. Då Tyskland bryter samman blir en
politisk nyorientering nödvändig även för
Finlands vidkommande. Den 18 december
1918 föreslår Svinhufvud själv att lantdagen
måtte välja generalen Mannerheim till
riksföreståndare, vilket också skedde. Själv
drar han sig tillbaka, är under ett par år
bankdirektör i Åbo men slår sig sedan ned
på sin gård Kotkaniemi nära Viborg.
Sedan är det tyst kring hans namn.
Tystnaden varade omkring åtta år. Men
sommaren 1930 kommer det onda bud,
först från Österbotten, sedan från övriga
landsändar. Nu är det den s. k.
Lapporörelsen som sätter sinnena i brand. Rörelsen
börjar som reaktion mot kommunismens
mest utmanande yttringar, den arbetar
med våldsdåd som påtryckningsmedel,
presidenten Relander visar sig vara tämligen
rådvill och den fungerande
agrarministären Kallio är icke situationen vuxen.
Blickarna gå till Svinhufvud, som efter en kort
orientering lägger i dagen vissa sympatier
för rörelsens föregivna syfte. Så stor visar
sig hans auktoritet vara att han får sinnena
att lugna sig och förmår riksdagen att
godkänna ett antal lagar, som bringa
kommunismen att försvinna från det offentliga
livet.
Svinhufvuds inställning till
folkrörelsen under dess första år torde vara det mest
omstridda kapitlet i hans historia.
Synbarligen blev han själv överrumplad av dess
manifestationer. Emellertid skulle det icke
dröja länge innan Svinhufvud blev tvungen
att sätta in sina krafter och sin auktoritet
mot Lappo. I februari 1931 hade
Svinhufvud valts till president. Ett år senare stodo
vissa skyddskårsstyrkor med kända
lappomän som ledare samlade vid Mäntsälä i det
finska Nyland. Lapporörelsens delegation
med hr Kosola i spetsen förklarade i en
proklamation den 29 februari att den icke
ansåg sig »kunna bibehålla lugnet i landet
ifall den nuvarande regeringen icke
omedelbart avgår och den politiska riktningen i
landet ändras». På Mäntsälätruppernas
vägnar avgavs ännu hotfullare
deklarationer. Landet stod till synes inför ett
inbördeskrig. Men kriget utbröt aldrig och det av-
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
