Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Stockholms teatrar
barn, ja att tänka på att skaffa sig ett sådant.
Som Mrs. Simpson var Lizzy Stein till det
yttre illuderande, och man tänkte: Kanske
har det engelska arbetarpartiet rätt, då de
högtidligt förklarade, att konung Edward
som i revyn kallas »kung Edward den
sju-och-en-halfte», med henne haft den vackraste
kärlekssaga, som någon kung av England
någonsin kunnat glädja sig åt.
Ett originellt och estetiskt raffinerat
nummer var den lilla smidiga
groteskdan-serskan Hanne Musch, både då hon viftade
med sina små bara fötter och då hon med
graciös klumpighet — kan man säga så — i
mamelucker, omslutande hennes välformade
ben, levandegjorde någon tysk konstnärlig
barnboksillustration från 1840-talet. En
intelligent dansös — det finnes ej många!
Om jag undantar det infernaliska oväsen,
som förmodligen kallades ouvertyren och som
kanske var alldeles som den skulle vara enligt
modern musikalisk uppfattning, var allt,
också melodierna av Sven Helan, som det
skulle på revyn Sverige åt Svensson av Kar
de Mumma. Men jag hoppas, att ouvertyren
skall vara en melodi, om man så får säga, som
verkligen på allvar kommer bort. I revyn
fanns något av Ibsens obevekliga sammanhang
och stringens. Svensson kom bort i drömmens
rike och blev statsminister, men vid slutet
återkommer han till sitt hembageri i Kungsör.
Det var den ganska oförliknelige
naturkomikern Thor Modéen, som spelade Svensson.
Han kunde säga: »Det var en dröm, jag
drömde bara, att min du var, förlåt mig det.»
Ja, det kunde han yttra om makten, ty
Svenssons parti med programmet »Mot monopol
och kohandel», fick en sådan röstmajoritet,
att både Svensson och hans kumpan, magister
Blomberg—Hugo Jacobsson kommo in i
regeringen, den senare dock endast som
konsultativt statsråd. Han nödgades då fråga
statsminister Svensson vad ett sådant vore,
men denne saknade den insikt i svenskt
statsväsen, att han skulle kunna förklara ordet
konsultativt. Men Sverige förlåter herrarna
gärna både detta och annat, ty Blomberg
visar i visan om spökena på Vidtskövle
prästgård så många förtjänster som humorist,
då han sjöng Karl Ewerts visa som i sig
själv är så rolig och så väl utformad, och
Blomberg föredrog den med sådan brio och
gusto, att man blev tacksam.
Regeringschefen Svensson var den magnifika, själv-
Fot. Almberg & Preinitz.
Sverige ät Svensson. Thor
Modéen.
berusade jubelbrackan i dess högsta och
borgerligaste mening. Under Modéens ledning
hade man roligt från början till slut och
trivdes i det »svenska folkhemmet». Vår långe,
spänstige konung skymtade på en av
Svenssons fester med det under dessa minuter
huldsaliga rivjärnet statsrådinnan Svensson—
fru Dagmar Ebbesen vid sin arm. I England
får man ej framställa Gud Fader på scenen,
fast ärkebiskopen av Canterbury icke lär ha
något emot det. Här i Sverige är det tillåtet
att se både Gud Fader och landets fader på
scenen, men utomordentlig takt behövs i
båda fallen.
Anna-Lisa Ericson var Moder Svea. Det
lilla behändiga skälmaktiga och begåvade
pyret såg väl knappast med sin moderna
bröstform ut att ha varit moder åt oss alla.
Men hon skulle nog kunna aspirera på den
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
