Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Två dikter av T. S. Eliot. I svensk tolkning. Av Johannes Edfelt - Ögon som sist jag såg i tårar - Klockan fyra blåste det upp till storm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ DIKTER AV T. S. ELIOT
I SVENSK TOLKNING
Av JOHANNES EDFELT
ÖGON SOM SIST JAG SÅG I TÅRAR
Ögon, som sist jag såg i tårar,
genom en mur
här i dödens drömland
ser jag den gyllene synen åter:
ögonen ser jag men tårarna ej.
Det är mitt kval.
Det är mitt kval.
Ögon, som jag inte skall möta mer,
ögon, som döma,
ögon, som jag inte skall se, förrän
vid porten till dödens andra rike,
där, liksom i detta,
ögonen leva en liten stund,
tårarna leva en liten stund,
gäckande, dömande.
KLOCKAN FYRA BLÅSTE DET UPP TILL STORM
Klockan fyra blåste det upp till storm.
Stormen slapp lös och satte klockorna i gång,
klockorna, som svinga mellan liv och död
här i dödens drömland
det vaknande ekot av makters tumult.
Är det en dröm, eller vad är det,
när den mörknande flodens yta
blir ett ansikte, som svettas tårar?
Jag såg längs den svartnande floden
lägereldar, som kastade sällsamma spjut.
Där, bortom dödens andra flod,,
skälva tatariska ryttares spjut.
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
