- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiosjätte årgången. 1937 /
242

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - En engelsk humanist. Av Ernst Nachmanson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ernst Na ch manson

fått vika för en levande uppfattning av
Hellas och dess odling: en genial lärare, en
personlighet av än markantare prägel än
hans skrifter, en diktare och vetenskapsman
i vackraste förening.

I.

Gilbert Murray föddes den 2 januari
1866 i Sidney, där fadern intog en
framstående ställning som president i koloniens
överhus. Vid 11 års ålder lämnade han
Australien. Sin vetenskapliga utbildning fick
han i Oxford, där han tillhörde St. John’s
College. Han blev professor i grekiska i
Glasgow år 1889 och återvände år 1908 till
Oxford som regius professor i samma ämne.
I detta ämbete har han kvarstått till sin
pensionering vid inträdet i 70-årsåldern.
1931 blev han ledamot av svenska
Vetenskapsakademien .

Inom ramen av dessa korta data rymmes
en rik gärning, ägnad åt grekisk kultur
från dess äldsta skeden ned till antikens
slut.

Den grekiska och den europeiska
litteraturens portalfigur är Homeros. Han ställer
problem, vilka sporrat de klassiska
filologerna allt ifrån senantikens dagar och
vilka, som redan den gamla Emperius sade,
skola locka dem, quousque philologia erit
inter mortales. Murrays bidrag till
forskningen heter The Rise of the Greek Epic,
vars första upplaga utkom 1907, den tredje
1924.

Murray sätter de grekiska epernas
uppkomst i folkvandringarnas tid. De voro
traditionell books, som en gång nedskrivits
och sedan vandrade ur hand i hand, men
oavlåtligt måste bringas i
överensstämmelse med varje följande epoks tro och
känsla. Omedvetet inverkade varje ny tids
anda; men medvetna voro de medel,
diktarna använde. De sökte bringa det nya i
samklang med det gamla och fasthålla den
ålderdomliga tonen; de arkaiserade alltså.

Syntes gamla bruk och föreställningar
stötande för den nya tiden, så utmönstrades
de.

En belysande parallell för en sådan
omdaning finner Murray i de
gammaltestamentliga böckerna. Därvid förbiser han
emellertid den mycket stora olikhet, som
ligger däri, att dessa äro avfattade på prosa,
under det Homeros är på vers; han
förbiser tillika, att de förra snarare voro
mekaniskt sammansatta av beståndsdelar från
olika tider. Väsentligt mera upplysande äro
enligt min mening jämförelser med episka
dikter hos andra folk, exempelvis de
franska chansons de geste eller sydslavisk och
kara-kirgisisk folkepik.

Till sitt väsentliga innehåll är boken rent
litteraturhistorisk och ett tämligen
karakteristiskt prov på den mera beryktade än
berömda Homerosfilologien. Den undviker
nästan helt och hållet subjektiva estetiska
värderingar och hämtar till icke ringa del
sitt material ur historiska problem och
vad vi kalla realia. Just härigenom blir
Murrays bok, liksom över huvud engelska
Homerosböcker •— Andrew Lang,
Walter Leaf, William Ridgeway —■
tankeväckande och fruktbar. Men numera,
framför allt måhända efter Martin P.
Nilssons Homer and Mycenae1 ser man åtskilligt
annorlunda på problemen.

Av de grekiska skalderna är det
emellertid Euripides, som framför andra varit
centrum i Murrays forskning. Hans främsta
strängt vetenskapliga verk är den kritiska
editionen av Euripides’ dramer, Euripidis
Fabulae, recognovit brevique adnotatione
cri-tica instruxit Gilbertus Murray. I—III.
Oxoniae 1901—09.

Själva det synliga arbetsresultatet är icke
stort: en text med knapp kritisk apparat.
Men vad innebär icke detta?

En sådan uppgift, det må nu gälla
Euripides eller snart sagt vilken antik författare

1 Jfr. Ivar Harrie i Ord och Bild 1934, s-

341 f-

242

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1937/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free