Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - En engelsk humanist. Av Ernst Nachmanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Naoh manson
så vill, det antropomorfa skedet uppstår.
Det har dominerat grekisk litteratur och
grekisk konst från Homeros och Hesiodos,
det har behärskat den romerska fantasien
och har sträckt sin verkan långt ner i
medeltiden. Den antropomorfa gudavärlden
gör emellertid bankrutt — ordet är Murrays
eget — samtidigt med den grekiska
stadsstatens sammanbrott. Här inför nu Murray
i den nya. upplagan ett nytt stadium,
representerat av det fjärde århundradets
stora filosofiska skolor. Visserligen vädjar
filosofien blott till förnuftet och låter bero
vid vad det förmår. Ett religiöst inslag
kan dock icke frånkännas filosofien.
Summan av stoicismens livsvisdom var att
bringa människan i samklang med naturen
och att leva i godhet.
Filosofien kan dock icke tillfredsställa.
Den skänker icke individen den fasta punkt
i livet, det självförtroende han behöver.
Så föres han in i en atmosfär av brinnande
och brännande tro, av förakt för världen
och dess vanliga normer, till extas, lidande
och martyrskap. In summa, för att använda
Murrays egen term, det fjärde stadiet är
»the failure of nerve».
Till sist, när kustendomen segrat, reser
sig den gamla tron till en sista protest.
Julianus avfällingen och hans krets försöka
samla grekerna kring densamma. Men
gali-léen segrar.
Denna översikt av de ledande tankarna
visar, att boken icke strävar efter att vara
en sammanfattande och fullständig
grekisk religionshistoria. Den ger snarare en
samling spirituella och uppslagsrika essäer,
vilka återspegla väsentliga former av
grekisk, verklig eller »filosofisk» gudstro. Den
är ett diskussionsinlägg, och man kan nog
icke säga, att författarens åsikter slagit
igenom. Författarens intellektualism fördömer
mycket av de religiösa rörelser han
skildrar, men han beskriver dem väl, emedan
hans intellektualism har en fiende i hans
eget hjärta.
II.
Erik Hedén — den ofärgätlige —• skrev
en gång här i Ord och Bild1 några vackra,
av varm beundran fyllda ord om vår
förtjusande lärare Olof August Danielsson.
Men ändå, huru många svenskar känna
ens till namnet den mest skarpsinnige och
lärde klassiske filolog, vårt land ägt i senare
tid! Det Horatianska »Odi profanum
vul-gus» låg honom fjärran. Men han besvärade
aldrig den svenska allmänheten. Han hade,
som Hedén säger, en ung och naturlig
hänförelse för grekisk poesi. Aldrig gjorde
han dock något försök att meddela en större
bildningssökande krets något av sina
forskningars resultat. Det finnes en annan typ
av antikforskare, de som anse och inse, att
just filologerna ha plikten att föra ut bland
sina medmänniskor de krafter av odödligt
liv, som arvet från Hellas innebär för den
värld, i vilken vi nu leva. Hövdingen var
— behöver det sägas? — Ulrich von
Wila-mowitz-Moellendorff, och den främste
exponenten för dessa strävanden i England
är sedan decennier tillbaka Gilbert Murray.
Med slösande hand har han strött kring
sig essäer och uppsatser om olika litterära
och filosofiska ämnen2. Men sin största
insats har han gjort genom att låta det
grekiska dramats muser tala till engelsmännen
på deras eget språk.
Viktor Rydberg förberedde sig till sin
egen diktning genom sina Fauststudier och
sin Faustöversättning. Murray har gått
motsatt väg. Han skrev själv dramer: Carty ön
Sahib 1899 och Andromache 1900, vilka
bägge uppförts, dcck utan att, enligt vad
det sägs, ha vunnit någon större framgång.
Så vände filologen tillbaka till
trageditolkning.
Hans tidigaste översättning var Euripides’
Hippolytos. Den uppfördes vid Classical
Associations årsmöte i Birmingham år 1906.
1 1920, s. 485 = Valda skrifter III, s. 201.
2 En del av de bästa äro samlade i Essays &■
Addresses. London 1921.
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
