Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Svensk skönlitteratur i Finland. Av Erik Ekelund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S v en s k skönlitteratur i Finland
massorna kring diktatorstribunerna i begär
■efter hårda uppoffringar och stram disciplin.
För sin roman »Tora Markman och hennes
syster» tilldelades Margit Niininen ett
•extra pris i romanpristävlingen. Hennes
bok har många betydande förtjänster och bär
ett avgörande vittnesbörd om Margit
Niini-nens litterära talang. Den ger ställvis en djupt
gående analys av en ung flickas själsliv. Tora
Markmans gestalt framträder med skarpa
konturer. Läsaren får en levande
föreställning om kantigheterna i hennes karaktär och
bristerna i hennes outvecklade känsloliv.
Hon hör till de unga människor, vilkas
utveckling lovar mycket, men lika lätt kan
spåra in på en väg som för till undergången.
Hon hör i alla fall till dem som kan segra
därför att hon innerst inne gömmer på en
obändig livskraft. Detta kan inte sägas om
hennes fostersyster Mirjam: denna är en
fjä-rilslikt spröd varelse, som inte kan stå ut med
livets hårda stötar. Författarinnan har
behandlat Mirjam ganska styvmoderligt: hon
gör onekligen ett något blekt intryck. Vid
sin karakteristik av Tora har Margit Niininen
brett på pastösa klickar med oljefärg, men vid
skildringen av Mirjam hai hon begagnat
sig av pastellens svagt antydande teknik.
»Tora Markman och hennes syster» är för
övrigt en provkarta på alla stilistiska
egendomligheter, som präglar den rikssvenska
modernismen av idag — i detta avseende är
Margit Niininens roman ganska osjälvständig
i jämförelse med Sally Salminens »Katrina».
Ett annat extra pris gavs åt Anna
Böndestam för hennes roman »Panik i Rölleby».
Man läser denna bok med nöje på grund av
den friska humor, som kastar sin solglans
över sidorna. Och författarinnan har en
medryckande berättarförmåga. Hennes
litterära rike är en liten finländsk småstad, vars
liv myllrar fram inför läsarens ögon i en rad
målande scener. Bland dem bildar
landshövdingsbesöket, höstmarknaden och den
stora eldsvådan höjdpunkterna. En trevlig
lokalkolorit får berättelsen genom den
Jakob-stadsdialekt, som författarinnan begagnar i
de dialogartade partierna. Romanen börjar
ypperligt med rådmansparets uppvaknande
i sin äktenskapliga paulun en snörik
vintermorgon år 1762: dagens verklighet ställer
dem strax inför småstadsetikettens och de
sociala rangstridigheternas fruktansvärda di-
M ar g i t Niininen.
lemma. Därmed är romanens intrig antydd:
konflikten gäller besittningsrätten till den
nyförordnade prästens person, på vilken
stadens borgarfamiljer med giftasvuxna döttrar
framställer sina anspråk. Men både det högre
och lägre borgerskapet får finna sig i att bli
slagna i den sociala dragkampen, proletariatet
tar hem segern genom rådmannens vackra
piga Stinakaj sa, som efter en del svårigheter
blir härskarinna på prästgården. Några större
djup pejlar »Panik i Rölleby» sålunda inte,
men den är underhållande och rappt skriven
och har över sig en air av borgerligt
sjuttonhundratal.
I Bertel Kihlmans roman »Idyll under
åskmoln» är miljön ännu mera begränsad
än i »Panik i Rölleby»: handlingen utspelar
sig på en villa i den västnyländska skärgården.
Men som motsättningen mellan boktitlarna
anger är konflikten i Kihlmans bok ingen
storm i ett vattenglas: den vidgar sig ut över
vardagens gränser och får historiska
perspektiv. Hans villalivsidyll avtecknar sig mot
bakgrunden av den oroliga sommaren 1917,
det hemska förspelet till inbördeskriget
följande vår. Boken ger en föreställning om hur
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
