Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Uuno Kailas, den finska lyrikens unga klassiker. Av Ragna Ljungdell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U t i n o K a i l a s, den finska lyrikens
u n g-a klassiker
Av Ragna Ljungdell
ECENNIET ig20—30 utgör i
Finlands unga självständighets historia en
grundläggande och betydelsefull epok. Dess
karaktär är blott endels angiven genom
hänvisning till den under uppsegling varande
äkt-finska nationalistiska rörelse, som småningom
tilltagit och i dessa dagar är den dominerande.
En helt annan halt och spänningsstyrka har
den parallellt härmed löpande motrörelse,
som bäst kännetecknas genom namnen
Quos-ego och Tulenkantajat. Det stycke liv, som
utspinner sig kring dessa båda namn, är ett
av de rikaste och mest gnistrande kapitlen
i nyare finsk kulturhistoria. På
svensksprå-kigt håll sammanslöto sig de s. k. moder-
nisterna kring ett gemensamt album, Quosego.
Från denna gingo många bryggor över till den
finskspråkiga gruppen; bl. a. åberopades
modernismens banbrytare, Edith Södergran,
lika lidelsefullt här som bland hennes egna
språkfrändèr och genom denna krets nådde
hennes diktning den finsktalande allmänheten.
På finskspråkigt håll företedde rörelsen f. ö.
det största intresset. Ur den kulturella
sammanslutningen Nuoren Voiman Liitto
(Förbundet för ung kraft) — med sina många och
olikartade sektioner en av Finlands
märkligaste — utbröt sig spontant den radikala
gruppen Tulenkantajat (eldbärarna). Den
utgav en tidskrift med samma namn och var
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
