Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Malmö museum. Av Ingegerd Henschen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingegerd
Hense hen
prisbelönta mästerverk av snickerikonst,
tenngjuteri, glasmålning och konstvävnad,
som utgjorde kunnandets höjdpunkt på
gamla hantverksutställningar och som
sedan på grund av sin representativa
karaktär hamnade i museet, där de nu utgöra
en lika rörande som lärorik bild av hur
smaken förändras. Det är nästan alltid
ödesdigert för en sak att ha varit så fin
att den kommit på utställning. — Sist
tillkom, ungefär vid sekelskiftet, en
avdelning för konst, vilken till en början
omfattade endast skåningarna.
Samlingarna förvarades ursprungligen i
övervåningen av en flygel till gamla
läroverket, som låg där Kramers annex nu
står. När skolan sedan flyttades, följde
samlingarna med. Då dessa med tiden icke
längre fingo plats, beslöt man att bygga
ett eget hus åt dem. Det måtte varit den
omständigheten,’ätt gamla slott —
Gripsholm, Kalmar, Kronborg, Frederiksborg —
i stor utsträckning användas för förvaring
av konstsamlingar, som smittat av sig på
byggnadsstilen hos de museer, som
byggdes omkring sekelskiftet. Vi ha ett exempel
i Nordiska museet. Malmö fick ungefär
samtidigt —- 1901 — sin nya museibyggnad i
skånsk borgstil, icke olik ett maskingjort
Vittskövle. Det dröjde emellertid icke
mycket mer än tjugo år förrän planer
väcktes till liv att flytta museet till dess
nuvarande plats. Diskussionerna härom
voro långa och många, segslitna och i hög
grad ägnade att sätta passionerna i rörelse.
Som ett förstadium till de definitiva
anordningarna kom Erik Lundbergs
restaurering av själva Malmöhus, vilken
avslutades 1932, varpå de stadshistoriska
samlingarna kunde ordnas upp i slottet. Ernst
Fischer hade då i snart tio år varit chef för
Malmö museum, och för den, som sett
arbetsförhållandena i de gamla lokalerna med
deras trånga magasins-, studie- och
biblioteksrum, för att ej tala om de rent
utställningstekniska olägenheterna, är det natur-
ligt, att han blev en av de ivrigaste
förkämparna för byggandet av ett nytt
museum. De förefintliga fängelselängornas
möjligheter till ombyggnad diskuterades hit
och dit, men till slut blev det klart, att det
vore rationellare, vackrare, värdigare och
kanske ungefär lika billigt att bygga ett
alldeles nytt, ändamålsenligt museum. I den
utlysta tävlan om ritningar till ett sådant
segrade malmöarkitekten Carl-Axel
Stoltz. Han hade noggranna direktiv att
gå efter i fråga om önskade utrymmen och
det huvudsakliga läget av byggnaderna,
men för övrigt tämligen fria händer när
det gällde detaljer i planlösningen och
andra anordningar.
Byggandet har försiggått i intimaste
samråd med museets chef. Den långa
förberedelsetiden har säkert varit till stor nytta
för planernas mognande och det kloka
genomarbetandet ay enskildheterna. Man
märker överallt en målmedveten vilja, ett
omsorgsfullt upplagt system.
Det har varit en på samma gång svår
och rolig uppgift att till ett gammalt
historiskt slott med anor från Erik av
Pommerns tid foga alldeles nya längor, vilka
utan spår av pastisch eller konstgjord
patina skola ha lov att växa upp på gamla
brunna byggnaders grund och leva ett eget
liv. Saken har naturligtvis underlättats
genom de gamla vallarna, vilka som en gördel
omsluta det gamla slottsområdet och göra
varje nytillbyggnad intill slottet mindre
påfallande utifrån. Vidare ligger det i
sakens natur, att den gamla borggården
måste vinna på att åter kringbyggas. Man
får vara oerhört tacksam att den fått
behålla just sin kärva karaktär av borggård
och förskonats från varje slag av
sentimentala vårdträd och rosenkvarter, av trassliga
buskager och pittoreska klängväxter, som
sudda ut arkitekturen. Den enda
prydnaden är en brunn med gjutna järnkolonner
från Näfveqvarn. En ytterligare faktor, som
underlättat byggandet, har varit vår tids
306
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
