Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gripsholm. Till 400-årsminnet av Vasaborgens grundläggning. Av Sixten Strömbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gripsholm
Till 40o-årsminnet av Vasaborgens grundläggning
Av Sixten Strömbom
er
ei AUGUSTI DETTA ÅR infaller
fyrasekelminnet av den dag »wid S:t
Lau-rentii tid», då Gustav Vasa enligt Erik
Göransson Tegels uppteckning funderade
sitt Gripsholm invid Bo Jonssons
1300-talsborg. Att detta minne firas som en
nationell angelägenhet har förvisso giltigt
fog i både vissa historiska händelser och i
ställets obrutna tradition av historiskt liv.
Den fantastiska atmosfär, som vissa
1800-talsromantiker kringsvepte slottet med,
har för länge sedan skingrats av en senare
kritisk forskning. Men dessa romantikers
brinnande åtrå att i vårt folks medvetande
kora Gripsholm till en nationell minnes-
plats har de följande hundra årens utveckling
ej kommit på skam.
Redan när Bo Jonsson Grip på
1380-talet flyttade sitt personliga
stormaktscentrum från Östergötland upp till holmen
i Mälaren, hade trakten en
månghundraårig tradition som odlingsbygd och
knutpunkt i färdväsendet. Markerna kring denna
undangömda, av väldiga skogar
omkran-sade vik hade ej utvecklat ett så rikt liv
som på de närbelägna stora Mälaröarna
med deras sedan järnåldern rika odlingar.
Gripsholmstraktens fasta fornlämningartala
dock sitt tydliga språk om en
bondebefolkning, som redan i hedentid här odlace
315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
