- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiosjätte årgången. 1937 /
318

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gripsholm. Till 400-årsminnet av Vasaborgens grundläggning. Av Sixten Strömbom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sixten Strömbom

Bernt Notke: Karl VIII Knutsson.

behövdes, brändes dock vid själva
byggnadsplatsen.

1543 är slottets äldsta målade innertak
daterat. Stort mer än sex år tycks
Vasaborgens första byggnadsperiod därför ej
ha tagit. Det nya slottet måste tett sig
rätt praktfullt för de herrskaper, som
kungaparet bjöd på invigningskalas 1544, Tätt
intill den gamla gården, som lämnats kvar,
reste sig de mäktiga rundlarna med sina
skottgluggar och takhuvar, de höga
husväggarna däremellan blickade med trotsigt
lugn ut mot land och vatten. Och det inre
tog emot med ali furstlig prakt i vävda

bonader, målningar och annat konstfullt
husgeråd. Ett imponerande uttryck för
det nya kungadömet i ett ännu medeltida
Sverige.

Några som helst byggnadsritningar till
Gustav Vasas Gripsholm ha ej bevarats,
ej heller några skrivna dokument, som
kunnat ånge den totalplan som det hela
uppfördes efter. Tanken på att fortsätta det
verk, som fick sin första invigning 1544,
hade sannolikt funnits hos Gustav Vasa
redan på ett tidigt stadium, kanske redan
från början. Närmast gällde väl detta en
bostadslänga mellan Grip-, Fängelse- och
Kyrktornen (där då ännu blott en
yttermur fanns). Medeltidsgårdens omdaning
till en tidsenlig förborg var ur
försvarssynpunkt ett icke mindre viktigt
önskemål. De följande årens stora nybyggen i
Uppsala och Vadstena tyckas dock ha allt
för mycket lagt beslag på kungens intresse
och arbetsstyrkor. Men under hans sista
två levnadsår tog han åter itu med planerna
på Gripsholms fullbordande. Vid hans
död tycks den nya längans undervåning
dock ej ha stått i mer än halvfärdigt skick.

Gustav Vasas Gripsholm ger i hög grad
intryck av ett ställe, från vilket kraft
utgick. Till detta bidrar naturligtvis i
första hand kungens egen positiva
personlighet. Viktiga regeringsbeslut ha här
fattats. En rad av landsfaderliga brev, än
manande än bannande, ha utgått härifrån.
Här har han upplevat många av sina
lyckligaste dagar som make och fader, som
lant-hushållare och naturälskare. Ett ställe där
det byggs och inreds, där hovet bor långa
tider med hantverkare och konstnärer blir
självfallet ett kulturcentrum, som verkar
på produktion och smakbildning långt ut i
omgivningens periferi. Verkan av en sådan
utstrålning är på mer än ett vis självfallen,,
om också spåren nu utplånats i de synliga
uttrycken för traditionen. Men i de
osynliga spåren ligger många gånger något av
den hemlighetsfulla makt som ett sådant

354

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1937/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free