Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gripsholm. Till 400-årsminnet av Vasaborgens grundläggning. Av Sixten Strömbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sixten Strömbom
Margareta Leijonhufvud.
förbyggd av det nya »värnet».
Kopparsticket ur Suecia antiqua har tillkommit
ungefär 70 år efter Karl IX:s tid, men torde
dock i huvudsak ge en riktig föreställning
om hur prunkande och borglik Gripsholm
tedde sig vid 1600-talets början.
Vad som ännu finns kvar av
renässansinteriörer inom slottet härstammar —
undantagandes plafonden av 1543 — från
hertig Karls byggnadsverksamhet här. Den
stora restaureringen på 1890-talet har
visserligen klätt ut flera av dessa rum i en
brokig klädnad av beskäftig stilkunskap.
Men partier av utomordentligt
arkitekturvärde kvarstå helt eller delvis oskadda.
Dit hör i första hand hertig Karls välvda
kammare i Fängelsetornet. Som
rumskonst hör den med sina stränga, stilrena
snickeridetaljer och naiva målarglädje till
det mest intagande och nationellt egen-
artade vi äga kvar från Vasatiden.
Rikssalen ter sig efter restaureringen väl
brokigt utpyntad. Bortser man från ali den
förmyckna dekoren, upptäcker man med
beundran salens harmoniska form,
väggpanelens och plafondens utformning — i
sin strävt förnäma klassicism äkta uttryck
för »Carl IX:s renässans». Astraksalens
tak med sin eleganta moreskornamentik
på de nakna furubräderna hör till de mest
egenartade interiörpartierna i slottet. Den
kungliga sängkammaren —• väl ett par
sammanslagna kammare från Gustav Vasas
Gripsholm —■ har i själva rumsformen, trots
senare stilperioders tillsatser, behållit sin
ursprungliga huvudkaraktär. Här och var
i borgen frapperas man av kvarlämnade
detaljer från Karl IX:s tid — än en dörr
med mustig, allmogemässig målning, än
fragment av kalkdekorationer över fönster
och i nischer. Sist men inte minst
förekomma på ett par ställen (hovmarskalkens
kammare och konselj salen) rikt utformade
furutak utan ali slags målning, vilka i
sitt stilsäkra och rena snickeriarbete söka
sin like i den övriga nordiska
renässansarkitekturen. I dem finns ståt och
klassicitet, fattigdom och höghet — allt det
finaste i vår konst när den är på sitt
bästa.
Under större delen av 1600-talet var
Gripsholm kungligt änkesäte. Där levde
och härskade efter varandra Karl IX:s
stränga maka Kristina d. ä., Gustav II
Adolfs oroliga änka, Maria Eleonora, och
sedan under mer än ett halvt sekel »den
stora Karlamodern» Hedvig Eleonora, i vars
livgeding Gripsholm utgjorde det
egentliga residensslottet. Av dem har endast den
byggnadslustiga Hedvig Eleonora
efterlämnat några mera märkbara spår efter
sig inom borgen. Hon lät grundligt reparera
byggnaderna; bytte ut de höga
Vasataken mot låga italienska tak, som kommo
tornen att verka långt högre än tidigare.
Hennes inredningsarbeten — bl. a. prakt-
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
