- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiosjätte årgången. 1937 /
321

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gripsholm. Till 400-årsminnet av Vasaborgens grundläggning. Av Sixten Strömbom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gripsholm

fulla gyllenläderstapeter jämte en och annan
målad plafond — synas ha sträckt sig
till flera rum i Vasaslottet. De äro numera
försvunna. Kvar står hennes flygel,
ursprungligen en ljusputsad byggnad i
Tes-sinsk barock, sedermera påbyggd och
släthuggen under Gustav III:s
teateranläggning. Traditionen från de tre riksänkornas
tid har ej att uppvisa många stora
händelser, som lysa mot bakgrunden av hovens
fredliga vardagsliv. Där tonar ett svagt
eko tillbaka från den unge Gustav II
Adolfs riddarlekar i kretsen av
trettioåriga krigets ämnessvenner, hans
kärleksdrömmar, moderns stränga statsklokhet.
Maria Eleonoras flykt från slottet och landet
1642 har något av det romaneskas
skimmer över sig men betydde så litet i
stormaktstidens väldiga händelseförlopp.
Karlamoderns och hennes gunstling Karl
Gyllenstierna bodde här under långa sejourer,
upplivade genom besök av hennes son,
som hade sin lilla våning bakom hennes,
och av barnbarnen, vilkas enkla
himmelssängar ännu förvaras i slottets
möbelmagasin.

Under Frihetstiden centraliserades
hovlivet till huvudstaden och slotten i dess
närmaste grannskap. På kungsgårdarna
runt om i landet sutto ståthållare och
förvaltare, ibland med straffångar som de
vardagligaste gästerna; de kungliga
uppehållen där blevo tillfälliga besök under
inspektioner eller jakter. Gripsholm kom
att undfå samma öde. De många gemaken
fingo efter hand tjäna som depot för
överskottet i de kungliga porträttsamlingarna,
kassematter och källare, som tidigare hyst
så många av Karl IX:s statsfångar,
brukades som kronohäkte. De nådiga jakt
besöken inträffade blott någon gång om året,
och spindelväven tätnade i tak och fönster.
De gamla fruktträden multnade nere i
drottningarnas apelgård. Själva
byggnaderna med gistna vattentak, upprötta
takstolar och solbrända fönsterrutor, som

21—Ord och Bild, 46 :e årg.

Steven van der Meulen: Erik XIV.

höststormarna hotade, skulle snart gått
samma förfall till mötes som så många
andra slott ute i landet, om ej trogna
tjänare vakat och ivrat för underhållet.
Tornhuvarna byttes ut, taken höllos hela, nya
fönster sattes in, nedröstade beslag byttes
ut, trädgården omlades efter Hårlemans
ritningar. Slottets vaksamme tomte under
denna tysta period var hovkamreraren
Karl Gustav Ljungman, ett namn, som
förtjänar att alltid bevaras i tacksamt minne
på Gripsholm.

Gustav III gjorde åter Gripsholm till
ett kungligt residens. Hans romantiska
känsla för fosterlandets minnen, hans iver
för att anknyta sin egen person till dessa,
hans öppna sinne för naturlivets behag

i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1937/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free