Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Den svensk-indianska katekesen. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svensk-indianska katekesen
tio riksdaler i månaden, Iår han ha bedrivit
boskapsskötsel på sin farm.
Campanius blev snart hela koloniens
själasörjare. Han är den mest betydande
av de svenska präster, som under koloniens
äldre skede verkade i Nya Sverige. Han
var synnerligen nitisk i sin tjänst och
företog vidsträckta färder runt kring kolonien,
där nybyggena lågo vitt spridda, för att
predika Guds ord och utföra prästerliga
förrättningar. Samtidigt företog han studier
rörande landet, gjorde astronomiska och
klimatologiska observationer, anteckningar
om djur- och växtvärlden, om
indianfol-kens seder, bruk och språk m. m.
Antagligen var det hans avsikt att samla material
till en kommande beskrivning över dessa
trakter av Amerika, men själv kom han
aldrig att utnyttja detsamma. Det blev
i stället hans sonson kopparstickaren
Thomas Campanius Holm, som på grundvalen
av farfaderns kvarlämnade anteckningar
författade en »Kort beskrifning om
provinden Nya Swerige uti America, som nu
förtijden af the engelske kallas
Pennsylvania». Detta arbete trycktes i
Stockholm år 1702 och var försett med av
författaren utförda illustrationer i
kopparstick. I företalet till denna bok skriver
Thomas Campanius bl. a. följande: »när
jag för någre åhr sedan begynte at igenomse
de Paper och skrifter, som ännu kunde
finnas qwar efter min salige Farfader Mag.
Joh. Campanius Holm:s, . . . fann jag
jäm-wäl åtskillige vara märkvärdigheter
angående så wäl det sielfwa Americanska
landets situation och beskaffenhet, desz
In-wånare samt theras språk etc. Ty på det
sådant icke aldeles måtte förfaras och i
förgätenhet komma, begynte jag detsamma
wid ledige stunder at tilhopa leta; hwilket,
sedan jag det jämfört, icke allenast med
min salige Fader Mr. Johan C. Holm., som
ock den tijden därsammastädes warit, utan
ock med andre lärde och trowärdige mäns
skrifter och berättelser, och det i någon
ordning bracht, läto straxt wid desz åskå-^
dande någre förnäme och curieuse män sit
goda behag och omdöme der til förmärka».
Campanius lärde sig också indianernas
språk. De indianer, som befolkade de båda
stränderna av Delawarefloden, hörde till
algonkinindianemas stora stam. Det var av
dessa, som de svenska kolonister, vilka i
slutet av mars år 1638 anlände till Delaware på
skeppen Kalmare Nyckel och Fågel Grip,
genom förmedling av expeditionens ledare,
tysken Peter Minuit, tillhandlade sig de
jordområden, där Nya Sverige skulle växa
fram. Minuit hade redan förut, åren 1626—
1632, vistats vid Delaware i ett holländskt
kompanis tjänst och kände därför väl till
förhållandena i dessa trakter. Dessa
indianer, som även befolkade de områden, där
de nuvarande staterna New Jersey och
355
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
