Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Svensk språkforskning. En återblick på de sista tjugufem åren. Av Sixten Belfrage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sixten Belfrage
"torso, i lika grad vittnande om djärv
konception och outtröttlig arbetsflit. Nyskapande
var Noreen framför allt i själva den
grammatiska synen, där han utan skonsamhet
vrakade den klassiska traditionen och framkom
med en helt ny terminologi, som genomfördes
med skarp logik och nästan skolastisk
precision. Svårt torde vara att bestrida att icke
modern språkforskning behöver andra
verktyg än de gamla slitna, delvis för helt andra
ändamål formade, men naturligtvis kan
diskuteras huru denna nya terminologi bör vara
beskaffad, och den som går i bräschen får
finna sig i ej blott risken av missgrepp utan
även reaktion och motvilja från dem som i
sin egen forskning icke funnit några skäl att
frångå det gamla och invanda.
Ehuru några år äldre än Noreen överlevde
Axel Kock honom nära nog ett decennium.
Gedigenheten i hans forskning och värdigheten i
hans framträdande motiverade att han allmänt
betraktades som den svenska
språkforskningens grand old man. Ett monumentalverk som
sammanfattade och krönte de ljudhistoriska
forskningar åt vilka Kock på ett sällsynt
koncentrerat sätt ägnat sitt livs arbete var
den »Svensk ljudhistoria» som han avslutade
med dess 5:te del 1923. Man kan betrakta
detta verk också som en slutsten i den
ljudhistoriska forskning som intill det andra
decenniet av det nya århundradet väsentligen
hade varit de svenska språkforskarnas a och o.
I motsats mot Noreen, vars värmländskt
livliga lynne också satte spår i hans
forskning, främst och bäst kanske genom den
lyhördhet för nya, gärna ungdomliga uppslag
som präglade den, var Axel Kock en mera
sluten natur som samlade sig kring de egna,
redan tidigt klarlagda forskningsintentionerna
och endast som skarpsynt observatör deltog i
den vetenskapliga debatten utanför detta
område.
Det ät alltså icke någon ren tillfällighet
att Uppsala varit mest benäget att följa
nya uppslag och vägar för den svenska
språkforskningen. Ett viktigt datum
betecknar tillsättandet av en officiell
ortnamnskommitté 1902, i vilken Adolf Noreen re-
362
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
