Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Svensk språkforskning. En återblick på de sista tjugufem åren. Av Sixten Belfrage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk språkforskning
presenterade språkvetenskapen. Man avsåg
att i Sverige åstadkomma ett samlingsverk
av samma karaktär som det i 17 band
utkomna norska monumentalverket »Norske
Gaardnavne», till vilket O. Ryghs namn är
knutet. Visserligen hade man redan förut i
Sverige sysslat med ortnamnsforskning,
varom vältaligt vittnar att Elof Hellquist året
efter kunde påbörja publiceringen av sina
vittomfattande studier över svenska
sjö-namn, men ortnamnskommitténs tillsättande
betydde ett officiellt erkännande av denna
forskningsgrens betydelse som gav den luft
under vingarna.
Genom ortnamnskommittén
introducerades, om än i blygsam skala, en kollektiv
arbetsform som sedan skulle visa sig vara
mycket betydelsefull för forskningsarbetet.
För ortnamnens vidkommande utbildades
■denna i full skala med inrättandet av Svenska
ortnamnsarkivet 1928, vars föreståndare blev
dåvarande docenten Jöran Sahlgren. Två
år senare blev Sahlgren innehavare av en för
honom i Uppsala upprättad personlig
professur i nordisk ortnamnsforskning. Därmed
har ortnamnsforskningen fått det
gynnsammare ställt än någon annan gren av svensk
språkforskning. Förtjänsten härav tillfaller
i väsentlig mån Sahlgren, som icke minst är
en förträfflig organisator. Sahlgren är
desslikes lycklig innehavare av en praktisk realism,
som står i bästa överensstämmelse med
tidsandan. I vida kretsar har man den största
förståelse för just ortnamnsforskningen och
är intresserad av vad det eller det
ortnamnet egentligen betyder. Man inser också att
•denna forskningsgren kan i kompetenta
händer bli ett viktigt medel för utforskandet
av vårt lands bebyggelsehistoria och belysa
intressanta sidor av vår kulturutveckling
över huvud taget. Till ortnamnsforskningens
förkovran har i icke ringa grad bidragit
■den tidskrift med den välfunna titeln »Namn
■och bygd», som Sahlgren grundade 1913
■och alltsedan redigerat. Ortsnamnsforskningen
intar för närvarande en ganska dominerande
ställning inom svensk språkforskning. Dess
frammarsch till denna position har väsentligen
skett under den tidsperiod som vi här
behandla och är en av de mest i ögonen fallande
•dragen hos denna.
Även forskare som börjat på andra områden
•och haft en mera teoretiserande inställning
ha genomlupit en utveckling på vilken
realistisk saklighet satt en alltmera förnimbar
Jöran S a hl g r en. Oljemålning av
David Wallin. 1934.
prägel. Detta gäller främst Adolf Noreens
efterträdare på professorsstolen i Uppsala,
Bengt Hesselman. Hesselmans
doktorsavhandling bar titeln »Stavelseförlängning och
vokalkvalitet». Det låter onekligen ganska
abstrakt och teoretiskt, även om den
sakkunnige läsaren snart upptäcker att teorien
vilar på en mycket levande kännedom om
de svenska dialekterna. Denna sin kunskap
om särskilt de uppsvenska folkmålen,
isynnerhet uppländskan, har Hesselman under
sin lysande forskarbana alltmera tagit i
anspråk för konkret sammanfattande arbeten,
som knippat samman dialektstudiet med
riksspråkets historia och förenat dialekterna
själva i större och gripbarare förband.
Samtidigt ha de på ett sätt konkretaste av alla
ord, namnen, i stigande grad fängslat hans
intresse. I synnerhet har han framstått som
en skarpsynt, med slagruta begåvad tolkare
av växtnamn. Men även på
ortnamnsforskningens fält har han verkat som banbrytare.
Särskilt uppslagsgivande äro hans rön
rörande förhållandet mellan ortnamnen och
de gamla vägarna. Nyligen har han i boken
»Från Maraton till Långheden» samlat sina
namnhistoriska undersökningar och därmed
givit vår språkforskning ett arbete, som är
363
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
