- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiosjätte årgången. 1937 /
373

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Världen och fågelnästet. Av Erik Ekelund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

h fågelnästet



(OQELUEHTONENIj

går för dem, ty världen är fylld av allt som
var och en önskar sig». Lehtonen visste
vad det betydde att vara en av »fantasiens
martyrer»: han kände inom sitt eget bröst
konflikten mellan individens lössläppta
fantasiliv och tvånget att underkasta sig
verkligheten.

År 1905 besökte Lehtonen efter lång tid
sin savolaxiska hembygd och sin själssjuka
moder — ett monument över hennes tragiska
öde är den lyriska romanen »Magdalena»
(1905). Diktaren är samma revolutionär och
övermänniska som tidigare, han representerar
ödemarken mot den odlade bygden,
primitivismen mot kulturen. Det är ett mödraarv:
hans fattiga mor, som ligger där bland smuts
och ohyra, i sjukdom och elände, är också
hon en dotter av den vilda ödemarken.
Kärleken har för henne varit blandad med hat.
Vid bädden, där hon föder sin son, står
Skogen Under med gröna hemska ögon och
en hy vit och mjuk som näckrosens kronblad
och bakom det en skara djävlar, vilkas vingar
välver sig som höstens rymder, beströdda med
gnistrande stjärnor! »Magdalena» är fylld av
en dylik pubertetsmässig romantik, men
liksom i »Vilden» finns det också där ett
realistiskt drag. Det realistiska inslaget i
Lehto-nens ungdomsverk betecknar det livskraftiga i
dem: i de följande böcker diktaren publicerar
har romantikens krimskrams skoningslöst
utmönstrats, stilen är behärskad och manlig,
och det är i realismens tecken Lehtonen går
från seger till seger och erövrar en rangplats
inom finsk prosa.

III.

Efter »Magdalena» följde en lång paus i
Lehtonens produktion. Under denna
skenbart improduktiva period utvecklade sig hans
diktning mot en ny stil. Dessa stumma år
betecknar det stora genombrottet i
Lehtonens diktning. Han läser mycket, särskilt
italiensk och fransk litteratur; Dantes,
Boc-caccios, Lorenzo il Magnificos, Ronsards och
Rabelais’ värld blir en mäktig upplevelse för
honom. Han vistas ett år i Italien och han
lär sig där begränsningens och realismens
konst. Något senare gör Lehtonen en resa till
Frankrike. Sina intryck från resorna har
Lehtonen samlat i tvenne samlingar
reseskisser. Till största delen inspirerad av
författarens utländska resor är även den lyrik
Lehtonen utgav efter sin långa tystnad. Man
fäster sig främst vid den starkt måleriska

prägeln över resedikterna, som har en viss
likhet med Snoilskys italienska och spanska
bilder. Både reseskisserna och -dikterna
blottar ett bittert och förgrämt drag i
författarens fysionomi; livet har avslöjat sitt verkliga
ansikte, sjukdomen slår småningom
diktarens lemmar i sitt bann. Diktsamlingen
»Munkcellen» (1914) inledes med den berömda
i arkaistisk stenstil hållna dikten
»Fiolspelarns sång». Diktens titel påminner om
Lehtonens förstlingsverk »Djävulens fiol» — men
hur förändrat är inte allt sedan detta utkom
i diktarens stormande ungdomsår! I dikten
är fiolspelarn en hårt prövad psalmist, som
tolkar sin redobogenhet att dö, mätt på livet,
men också fylld av tacksamhet och glädje
över vad det givit honom.

Till övergångsperioden hör ytterligare
diktsamlingarna »Kära minnen» (1911) och »På
marknaden» (1912). De spinner vidare på de
barndomsminnen, som gett uppslaget till
»Magdalena», men tonen i dessa böcker är
helt annan än i prosaberättelsen. Den
romantiska blomsterdoften är bortvädrad,
skildringen bär en robust naturalistisk prägel.
Författaren ger i den förstnämnda
diktsamlingen ett kåserande tvärsnitt genom
samhället i sin hemtrakt, börjande med
änkefriherrinnan Aurore Apollonie af
Silfver-stierna och slutande med det egentliga
»folket», som »föddes, växte upp, gifte sig och
somnade bort». Fyllt med en mustig brygd

373

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1937/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free