Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Harald Sallbergs trägravyrer. Av Otto G. Carlsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otto G. Carlsund
vill gärna träffa den begreppsutredande
filosof, som ger mig en fullgod förklaring på
vad ordet innebär. Det har ingen generell,
endast individuell räckvidd. Men många
konstverk ha allmänt erkänts vara
stämningsfulla; det skulle tyda på att
konstnären bättre än filosofen lyckas samordna
vissa element till något som ger och är
stämning. Detta gäller ord- och
tonkonstnärer, likaväl som bildkonstnärer.
Sall-bergs båda sistnämnda blad äga stämning,
fast av olika slag. Det förra har uppsvensk
karaktär i sin lite kyliga hållning, det
senare sydsvensk med sin rika vegetation och
sin rundbågade stenbro. (Stämningen har
alltså en lokal touche, vilket gör det ännu
svårare för filosofen.)
Blekingelandskapet är en härlig liten idyll
uppfattad på ungefär samma sätt som en
annan av våra förnämsta grafiker ser sina
landskap, nämligen Knut Janson. Det är
i stort sett måleri omsatt i valörer av svart
och vitt denne konstnär omhuldar. Här
har Sallberg försökt arbeta i samma
manér, och nått ett lyckat resultat.
Stadsbilden från Stockholm,
Kornhamnstorg, visar södersilhuetten sådan han
återgivit den i många av sina etsningar. Själv
söderbo, älskar Sallberg stadsdelen och har
ägnat den ett värdigt monument i sin stora
produktion. En dag komma hans
stockholmsblad att bli lika eftersökta rariteter
som någonsin en Martins. Vad nu speciellt
den här visade trägravyren beträffar,
måste jag bekänna, att jag sällan sett
något så raffinerat. Inkomponeringen av
husens volymer bakom ett förgrundsplan av
torgstånd, och ett mellanplan av skutor,
är sällsynt väl åstadkommen. Här har det
ålderdomliga motivet, i vilket inte ett enda
föremål finnes som anspelar på vår tid,
jämte tekniken, givit bilden en anstrykning
av pastich; men det har skett omedvetet och
har därför det omedelbaras hela charme.
Ingenting kan leda tanken in på det
tidlösas skönhet så som en lyckad pastich. Det
424
Kornhamnstorg, Stockholm. 1937.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
