Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Gustav III:s och Carl G. Tessins Karl XII. Av Walfrid Holst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustav 111: s och Carl G. Tessins Karl XII
följd, åtlydd och älskad av en armé av
pul-troner, och ryssarna äro stenmurar, som man
måste slå ned. Vad skulle världen ej ha
förutspått, om skottet, som bortryckte denne
hjälte, hade inträffat tio år tidigare?
En dygdig konung är alltid den främste
av människor, och för den skull skall Karl,
oberoende av sin tapperhet, bliva evigt stor.
Det är ett epitet, som upphöjdheten av hans
själ och renheten av hans seder ha vunnit
åt honom. Förvånande på grund av sitt mod,
beundransvärd för sin fasthet och att beklaga
för sina olyckor, hade han med mera lycka
gjort sina undersåtars sällhet, liksom han
blivit älskad av dem trots sina motgångar.
Han har dött hjältedöden och det med rätta,
ty han var from och kämpade för en god sak.
För övrigt skall eftervärlden så mycket
mindre lära känna det väsentliga av Karls
karaktär, som han icke kände sig själv, som
han icke hade någon gunstling och som han
blott meddelade sig föga eller intet.
Jag återkommer till H. K. H. prinsen, som
skall förlåta djärvheten av mina
anmärkningar för det särskilda intresse som jag hyser
för Karl XII: s ära. Han var min avlidne
faders välgörare, och mitt hjärtas rörelse
visar min själs inställning och borgar för mitt
nit för H. K. H. som är min.
Jag bekänner ännu en gång, att jag ej har
sett något bättre uttryckt och mera
följdriktigt än denna karakteristik av Karl XII,
med egen hand tecknad av en hög och värdig
arvtagare till hans spira.
Vilken djupsinnighet av ett snille, som ännu
växer till i styrka! Om någonsin mina
dagböcker kommer under H. K. H:s ögon, är jag
säker, att han skall hysa deltagande för min
ställning och att han skall urskilja det
grundväsentliga hos mig och befria det från
tusen tillfälliga tankar, som min smärta har
ingivit mig i ögonblick av beklämning. Ett
hjärta som hans tyder allt väl, väger
situationerna, tiderna, omständigheterna, och
varken befläckar minnet eller ofredar stoftet av
den äldste av hans tjänare.
33—Ord och Bild, 4ö:e årg.
513
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
