Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ester Almqvist. 1869—1934. Av Nils Gösta Sandblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Gösta Sandblad
Potatisplockerskor. Olj emälning.
Replik av oljemålning i Tomelilla köpings konstsamling, signerad 1924.
Dess teorier blevo allmängods, även om de i
Sverige icke i samma grad renodlades som i
Munchs konst från Paristiden eller i de
finska nyimpressionisternas måleri. Mest
teoretiskt har Ester Almqvist tillämpat dess
program i den stora motsolsbilden
Novemberplöjning (fröken Maja Almqvist), som nästan
utgör pendangen till Sågverket, men i regel
blir den ett tekniskt medel i
expressionismens tjänst.
Expressionismen representerades före
världskrigets utbrott i Sverige så gott som
uteslutande av Matisseeleverna, som omkring
1910 återvänt från Paris fyllda av nya
intryck och lärdomar. Men Ester Almqvists
måleri står i påtaglig kontrast mot det formellt
dekorativa i deras konst. Med sin
naturalistiska utgångspunkt söker hon sig i stället
mot något mera innehållsmässigt betingat,
och detta har hon blott kunnat finna hos van
Gogh och Munch. Inom de ungas led är
Sandels, för vilken hon senare i brev uttalar sin
beundran, den som står närmast denna
innehållsligt dramatiska, van Goghska och
Munch-ska konst.
När Ester Almqvist under en
Göteborgsresa 1916 målar motivet Infrusna båtar i
Göteborgs hamn, låter hon ännu båtarna stå
rödbruna bog vid bog och gröna isflak simma
omkring på vattnet. Men när hon under
resan till Kalmar 1917 går den Tessinska
domkyrkan in på livet, är ett mera dämpat
valörspel på väg att bryta sig fram. Liksom
en gång förr söker sig Ester Almqvist i
rädslan för upprepning mot nya vägar. Liksom
1914 sker det genom att hon helt byter miljö.
»Jag förälskade mig i det skånska
landskapet, insvept i höstliga silverdimmor, vid ett
sex veckors besök i Skåne under världskriget,
och jag trivdes så bra, att de sex veckorna
blevo ett år, och 1920 bosatte jag mig där
på allvar.» Med dessa ord i en intervju i
Idun 1934 skildrar hon sin flyttning till ett
nytt verksamhetsområde. Under 1917 och
18 huvudsakligen bosatt i Åkarp och Malmö,
bröt hon 1919 slutgiltigt upp från Slagsta
och slog sig hösten rg20 ner i Lund. 1921
företog hon en höstresa till Schleswig
tillsammans med Agnes Wieslander, och senare
samma år följde en stor resa till Böhmen,
Istrien och italienska fastlandet, som sträckte
sig till augusti 1922. Åren 1923 och 1924
till-bragtes huvudsakligen i Skåne, 1925 följde
en ny kortare resa över Paris och Biarritz
till rivieran. Sommaren 1926 arbetade Ester
554
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
