Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två dikter. Av Karl Ragnar Gierow - Stunderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Ragnar Gierow
Stunderna
Solen höjer från berget sitt smattrande horn.
Bonden går över myllan och sveper kring benen
skiftande slöjor av silkegrått utsädeskorn.
Kvarnhuven ställes, och möllarn får mäld under stenen.
Gryning, groning nu är jag ung och stark.
Skön som en duva flyger ur dvalans ark
dagningsstunden,
tvagningsstunden
hän över klarnande mark.
Solen hänger i zenit sin tidssignal.
Hettan gungar långsamt en rök, som bolmar
pollen av sot från ståndare utan tal,
vuxna mot skyn på fabriksöverlupna holmar.
Middagen slår kring min hjässa sin ångande klut.
Tröskvandring löper jag, vägen tar aldrig slut.
Kretslopp,
hetslopp,
härdar mitt hjärta ut?
Solen tänder vid havet sin blanka skylt.
Låt oss gå dit, där ha vi förfriskningsstället.
Stel är min rygg, och huvudet grånar, fyllt
av sin oro för dagen och uppehället.
Dukar hon av? Hennes blick var röd av gråt.
Kände vi inte varandra en gång? Förlåt!
Stängdags,
sängdags
skiljas vi alla åt.
364
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
