- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiosjätte årgången. 1937 /
578

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Från ett hörn av Stor-Norrland. Journalistiska intryck. Av Wilhelm Carlgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wilhelm

där dess område vidtar, reser sig en otämd
bergknalle av påtagligt förindustriell typ,
med bilden av en stornorrländsk företagare
på sin topp. Det är Mo och Domsjöverkens
egentlige grundläggare från årtiondena kring
sekelskiftet, Frans Kempe, som härifrån
blickar ut över gammalt och nytt i sin
skapelse.

Konstnären har snarast överbetonat
viljedraget hos den kanske redan legendariske
mannen. Föremålets ansikte skulle väl i
alla fall ljusnat denna glittrande
lördagsförmiddag inför anblicken av smällande
flaggor och tätnande skaror kring samlingssalen
i arbetarkvarterets mitt. En organisation
av länets husmödrar passar på, just innan
arbetsveckan avblåses, att göra studier vid
en av de naturliga centraler för
rationalisering och social omvårdnad, som de stora
bolagen efterhand, för egen välfärds skull,
överlag torde ha blivit. Man förnimmer
patriarkaliska fläktar uppe på
utsiktspunkten och letar efter någon enkel,
funktionalistisk motsvarighet till Runebergs
patetiska rader:

Ljust och glatt låg Fjalars vida rike

Högtidssmyckat vid kungens fot––

*



Kustbygden kring Örnsköldsvik är
Nordsveriges kraftigast skulpterade, med breda,
bördiga dalgångar mellan höga åsar, som
gå ända fram till havsbrynet och fortsätta
i en rik skärgård. Också folklynnet har
annan resning än allmogens både i norr och
söder. Jakt och fiske gåvo här redan på
1500-talet upphov till storhandelssläkter,
som spelade en ledande roll vid tillkomsten
av Härnösand, fast denna stad ligger
betydligt sydligare. Hemslöjden i de
innan-förliggande socknarna Själevad och Nätra,
som en gång på Linnés tid kallades
Ångermanlands trädgård, fann tidigt en
huvudprodukt i lärft och linne, längre fram i
läder- och skinnarbeten. Den senaste är
omnibuskarosserier, som just nu lära ha

C a rlg r en

svenskt monopol. En ansats till
skogsindustri beteckna redan under 1700-talet
flera järnbruk och s. k. finbladiga
sågverk, som ingenstädes lågo tätare än i
Nordångermanland, fast de vart för sig
icke hörde till provinsens största.

Det är således ur en nejd med lysande
företagaranor, som våra dagars
trävarubolag häruppe sprungit fram, stundom med
förgreningar norr om Västerbottensgränsen.
Baggböle, numer Holmsund, vid Umeälven
och dess filial Husum vid den
nordånger-manländska ån med samma namn voro
fordom de mest kända. Ägarnas, familjen
Dicksons, metoder blevo på sin tid
omstridda. Men deras fall var juridiskt
knappast enastående och har i varje fall tekniskt
öppnat väg för ali modern skogsindustri i
Norrland. En del primitiva järn- och
sågverksanläggningar i Nordångermanland
från 1700-talet indrogos småningom i
stordriften under olika äldre och yngre namn,
bland dem Olofsfors, Håknäs, Forss, Mo
och Gideå-Husum. Av dessa verk har Forss
fått filialer i såg och sulfitfabrik (Sävenäs,
Öhrviken) inom Sydvästerbotten.Holmsund
är självt uppsuget i en jättekoncern av
trävaruföretag inom alla norrländska
kustprovinser från Hälsingland till Norrbotten:
det ännu blott åttaåriga Svenska
cellulosaaktiebolaget. Mo och Domsjö behärskar,
genom förvärv av bl. a. Håknäs,
Gideå-Husum och en anläggning vid Umeälven,
ett flertal av Nordångermanlands
små-vattendrag och har insteg i det sydliga
Västerbottens. Firmans största såg, det s. k.
Nya Mo, byggt på öar i havet, rymmande
vidlyftiga timmermagasin och omspolat av
torkande vindar, utgör, figurligt talat, ett
slags vågbrytare för distriktets trä- och
massaproduktion. Hur förklara de stora
kapitalkoncentrationerna ?

Det har icke tidigare i svensk historia
saknats motsvarigheter till de nutida
norrländska bolagens domänbildningar: kyrkans

578

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1937/0634.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free