Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Från ett hörn av Stor-Norrland. Journalistiska intryck. Av Wilhelm Carlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från ett hörn av Stor -Norrland
Foto Tirén.
J ättestubbe efter B a g gb ölet ali (90 cm. pä bark i brösthöjd).
och hans personal de rikligaste tillfällen att
lära känna den skillnad mellan starkare och
svagare kommuner, befolkningsskikt och
näringar, som vitsordats både av
Emigrationsutredningen i början av seklet och
Landstingens Norrlandskommitté under den
senaste depressionen. Det saknas därför ej
heller bolagsmän, som även direkt, på
ledande poster inom kommunerna,
utnyttjat sin erfarenhet till deras mångfaldiga
fromma. Icke minst Ludvig Nordström i
sin väckande bok om Stornorrland har med
rätta framhållit sådant.
Men det finns också gammal klagan.
En sådan med seg livskraft rör både
grunderna för och avdragen från bolagens
utskylder, direkta och indirekta.
Utskyl-derna fördela sig ojämnt mellan socknar,
där ägarna avverka, driva industrirörelse
och residera, eller de ha åtminstone gjort
det. Det händer därför, att jordbrukare och
tjänstemän finna sig hårt ansatta i
skatteväg, trots kommunala utjämningsbidrag, och
ojämn ter sig likaledes lönen för dagsverken
på skogen å ena sidan, i sågen eller fabriken
å den andra. Är den i förra fallet 3 eller 4
kronor, kan den i det senare bli 6 eller 7,
och än tydligare framstår skogsarbetarnas
underlägsenhet ifråga om bostads-,
närings-och nöjesvillkor, trots påtagliga
förbättringar under i varje fall sista årtiondet.
Det är väl mestadels bofasta hemmasöner
sedan generationer i den inre bygden, som
låta sig engageras på skogen under ledighet
från inägorna, men även de känna starkt
sugningen till lättsammare miljöer. Den
stora utvandringen till Amerika, som börjat
starkt gripa omkring sig i skogssocknarna
före 1914, har numer upphört. Men
emigrationen av manlig och kvinnlig ungdom till
industrisamhällena vid kusten fortgår
alltjämt, och Gide-kyrkoherden Georg
Bergfors framhöll icke utan misströstan i en
uppmärksammad broschyr för sju år sedan
vådan av denna flyttning, som ödesdigert
förskjutit relationen mellan hans närande
och tärande församlingsbor. Fast Gideå
försörjer sulfatfabriken i Husum, belägen i
581
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
