Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Nattvandraren. Av Marika Stiernstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTVAN D RARE N
Av MARIKA STIERNSTEDT
Timmar utan sömn.
Hur stå ej ömkliga sorger upp,
den minsta bittra tanke,
så flyktig, obetydlig,
hur blir den ej en monster!
Elefantiasis.
Jag kan inte längre se fritt,
jag kommer inte förbi,
inte fram.
Det var ej så häromdagen,
det var ej så ens igår.
Det kom nu.
Vad huvudkudden är het
och för mjuk
och för hård.
Och lakanen —
tala inte om lakanen!
Jag ligger som i en deg:
vad är det för fasansfull mara ?
Jag steg upp och fram till fönstret.
Sommarnatten än var skum,
ännu rådde ty^tnadsstunden
före sopvagnens entré . . .
Då med ens ljöd sång därute:
ensam i den öde gatan
gick en människa förbi
och sjöng.
Det var en enkel melodi
(jag tror det),
den likväl fyllde gatan.
En ton från andra nejder,
så ljus, så lyckligt sorglös
och så fullkomligt fri.
Den trängde inte på,
den var ej övermodig,
sotto voce,
så fint, försynt och stilla.
Och dock, du fyllde gatan,
du klang från andra sfärer,
där grämelse är okänd
och ömklig bitterhet!
Förbi mitt fönster gick en människa
med budskap därifrån.
Nattvandrare, gå ej så fort!
Vem är du ? — Redan borta.
Kanske en ny Caruso,
o, berömdhet!
Men kanske också endast
en vanlig sorglös fyr
helt obekant med Farna,
Och vad var det för sång?
Vad vet jag väl om sånger?
Jag kan Die beiden Grenadiere
och jag kan Marseljäsen
och kanske några till —
men det var ingen av dem.
En solljus dag, vem vet,
jag hör den melodin igen:
lyss! —
och känner den ej mera.
Alas, så kommer det att gå.
Men tag mitt tack, du främling,
du vare vem du vill!
Vad gör mig ligga vaken :
jag hört dig ändå nu.
Ty i din sång fanns frihet
och tro och tillförsikt,
till mig en hälsning från en värld
dit jag ej ännu nått.
652
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
