Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Vägen till Ishavet. Av Ragnar Numelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ragnar N um ei in
Notdragning i Petsamo fjord.
mot de s. k. Rajajoki-gevärsfaktorierna på
Karelska näset, som Finland måste avstå till
Ryssland, skulle få ett område i norr. Men de
ryska löftena höllo härvid lika mycket som i
andra fall.
Vad Finlands Lappmark annars beträffar,
är det att märka, att västgränsen under det
svensk-finska väldets tid icke spelade någon
roll. Före Fredrikshamnsfreden gick gränsen
längre österut, från Kemi älv i stort sett
uppåt. Från 1809 kommo Enontekiö, Enare
(Inari) och Utsjoki socknar helt under
Finland, till vilket de i kyrkligt avseende även
tidigare hört.
Men vad nu speciellt Petsamo vidkommer,
kan det erinras om, att år 1916 en kejserlig
uppfordran gjordes till Finlands senat att
med finska statsmedel anlägga en landsväg
med gästgiverier, telegrafstationer etc. från
Enare upp till Petsamokusten. Landsvägen
Rovaniemi-Enare hade en tio år tidigare
blivit färdig, som ersättning för gamla
lappstigar. Frånsett att en protest mot det ryska
förslaget haft föga betydelse under kriget,
kunde en dylik uppfordran biträdas även
från det förtryckta Finlands sida, under
betraktande av Nordlapplands samband med
ishavskusten. Landsvägen ifråga hann emel-
lertid blott s. a. s. uppgås och utstakas innan
frihetskriget.
»Ett befriat Finland med trygga och vidgade
gränser» (»Kun vapaa ön Suomen kansa»)
hade jägarlöjtnant Heikki Nurmio sjungit
om under förtryckets sista år. Med
självständigheten och Rysslands erkännande
av-Finland bekräftades Stolbova-fredens gräns
i öster, och genom fredsfördraget i Dorpat
fick Finland slutligen ett område vid
Ishavskusten, icke stort, men innebärande dock
en rågång ut till världshavet.
Petsamo heter alltså området här uppe i
norr. Namnet torde härstamma från det
lapska Betsam, som betyder tallskogslandet.
Men ofta talar man numera även om
Ishavsfinland, Jäämeren Suomi. Petsamo-området
omfattar c:a 10 480 kvkm. Siffran för
Finlands totalareal har därmed ökats från
333 140 kvkm år 1920 till 343 290 kvkm.
Petsamo med Lappland bildar nu från 1
januari 1938 det nya Lapplands län.
I naturhistoriskt avseende ansluter sig
Petsamo till den fenno-skandiska byggnaden.
Berggrunden utgöres av granit, gneis, något
granulit. Det är ett kuperat landskap av
fjäll, tundror, myrar, som sjöar men framför
allt mäktiga älvar genomfåra. Moränen insve-
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
