Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Vägen till Ishavet. Av Ragnar Numelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vägen till Ishavet
Laxfiske i Patsjoki (P a svi g) älv.
Med ångbåt från Petsamo kan färden
fortsättas ut till Vaihtolahti fiskarby på
Fiskarhalvöns nordligaste udde, eller i det nordiska
samresandets tecken, via norska kusten, till
Narvik och de svenska fjällen.
Även en annan Nordlandsförbindelse bör
här antydas, en ny förbindelse mellan Finland
och Sverige. Landsvägen längs Tornedalen i
Finland går upp till Enontekiö kyrkby. Men
från Palojoensuu, norr om Muonio, vid vår
gemensamma gränsälv, bygger man nu ut
landsvägen till Karesuvanto i Finland,
varifrån en färja över älven skall förbinda vårt
landsvägsnät med Karesuando i Sverige.
Annars måste man ju helt ned till Torneå
för att få dylik landförbindelse.
Och från Karesuando kan man för övrigt
fortsätta vidare norrut, låta staka sig med
älvbåt upp för gränsälven, upp till den stora
Kilpisjärvi fjällsjön, där Saana-berget, på
avstånd liknande en jätteflodhäst, höjer sig
direkt ur sjön, och vidare till Koltajaur, där
tre nordiska riken mötas i det nybyggda
Treriksröset på en holme i sjön. Från
Koltajaur rinner en del av vattnet mot söder,
ursprunget till vår gränsälv, medan
huvudmassan söker sig mot nordväst som ett
viktigt tillflöde till Lyngsälven. Lapparna
kalla skandinaviska halvön Skadesi Suolo,
den skandiska ön. Är det måntro på grund
av det vattenband, större och starkare vid
vårflodstider än annars, som förenar oceanen
med en av dessa vikar?
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
