Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Drottningen och gynekologen. Av Ivar Harrie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drottningen och gynekologen
Historieskrivningen kan inte undgå att ta
ställning till den så uppkomna bilden av
Christina — och måste givetvis beträffande
hennes påstådda sexuella abnormitet be
läkarvetenskapen om hjälp. Frågeställningen
blir då: finns det material till en posthum
gynekologisk undersökning av drottningen?
Det har länge ryktats, att den berömde
gynekologen prof. Elis Essen-Möller i Lund
varit sysselsatt med en sådan undersökning
— och att han ansett sig kunna fastställa,
att Christina varit vad man förr kallade
hermafrodit, nu hellre intersexuell. Prof.
Essen-Möller har nu framlagt sina resultat,
dels på svenska, dels i en fransk version
(»La Reine Christine», Paris 1937, Collection
Hippocrate nr 11). Hans tes är den man
väntat. Det har intresse att ta del av hans
bevismaterial.
Det finns om Christinas kroppsbyggnad
och kroppsfunktioner tre vittnesbörd, som
förf. tar upp till medicinsk diskussion. Det
första gäller hennes födelse. Inga protokoll
om förlossningen finnas, enda källan är en
berättelse ay Christina själv från hennes
gamla dar. Där meddelas bl. a., att man i
första ögonblicket trott den nyfödda vara
ett gossebarn. Förf. uttalar, att berättelsen
icke medger absolut bindande medicinska
slutsatser, men att »barnmorskorna» knappast
skulle råkat ut för ett sådant misstag, om
icke barnets genitalia haft »en avvikelse från
det normala». I originaltexten (cit. i franska
versionen, s. x5) talas emellertid icke om
barnmorskorna, utan om »les femmes occupées
à me recevoir» —- d. v. s. de prinsessor och
statsfruar som voro närvarande vid den
kungliga barnsängen. De väntade en prins,
barnet var enligt berättelsen hårigt och hade
grov röst — det räcker för att förklara deras
förhastade glädje. Vidare berättas, att en
av damerna, prinsessan Katarina, bar fram
den lilla till konungen så att genitalia syntes
-— varvid kungen, som icke var gynekolog,
strax såg att han fått en flicka och slog bort
besvikelsen med ett skämt. Dokumentet är
-— oavsett hur man taxerar dess källvärde —
icke användbart för prof. Essen-Möllers tes.
Vittnesbörd nr 2: det uppges av ögonvittnen
och bekräftas av Christina själv, att hon var
något snedväxt. Den enda uppgiften om
orsaken till detta lyte är hennes egen —• att det
vållats av en olyckshändelse i hennes
barndom. Uppgiften kan naturligtvis vara
felaktig (Christinas insinuationer om avsiktliga
Francois: Christina. 1657.
L ouvre.
attentat äro i sammanhanget irrelevanta).
Men att lytet skulle varit medfött, förblir en
gissning utan något stöd i materialet — en
gissning som det synes ha föga intresse att
sammanställa med faktum att »man vid vissa
missbildningar av intersexuell natur kan finna
en dylik asymmetri». (Dock kan det möjligen
påpekas, att den andre hohenzollraren på
Sveriges tron, Gustaf III, även han vår
snedväxt och även han misstänkt för sexuell
abnormitet. Finns asymmetri som
hohen-zollernskt släktdrag?)
För det tredje finns det en redogörelse för
drottningens hälsotillstånd av hennes franske
livläkare Bourdelot, av vilken prof.
Essen-Möller finner sig kunna dra den bestämda
slutsatsen att Christina haft menstruationer i
vanlig ordning. Han tillägger att detta faktum
ensamt ingenting bevisar, i någondera
riktningen. (En parentes utanför sammanhanget:
Förf. synes betrakta detta aktstycke av
Bourdelot som vederhäftigt och erkänner
att hans föreskrifter för drottningens
hälsovård varit välbetänkta och framgångsrika.
Är det då inte lite hårt att han s. 42 f. uttalar
»en viss skepsis» om Bourdelot som läkare,
enbart med stöd av att en fransk
1800-tals-essayist, Arvède Barine, roat sig med att
skildra människan Bourdelot som typen för
en smidig iöoo-talshovman?)
Detta är hela det material där
gynekologens sakkunskap kan göra sig gällande. Vis-
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
