Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från den internationella bokmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frän den internationella bokmarknaden
rare ha imiterat hans metoder utan att äga
hans gedigna kunskaper och litterära
taktkänsla — är något man allvarligt måste
beklaga, men det minskar i ingen mån värdet
av författarens synpunkter eller av det
allmänna betraktelsesätt, som ligger till grund
för hans hittills oöverträffade arbeten på
området.
Dessa reflektioner inställa sig osökt vid
läsningen av den biografi över Boccaccio,
som skrivits av Catherine Carswell, känd dels
för sina romaner och dels för sin klokt
balanserade och samvetsgrant fullständiga biografi
över Lawrence, »The Savage Pilgrimage»,
samt den temperamentsfulla boken om
stridsgestalten Burns. Ett av de bästa
partierna i »The Tranquil Heart» upptager till
behandling ett ämne av biografisk ordning,
nämligen den gamla omdebatterade frågan,
huruvida den levnadsteckning, som Boccaccio
författat över Dante, får anses vederhäftig
eller ej. En äldre tids biografer —■ de
tolererade jii aldrig den minsta moraliska skavank
hos sina stora män — ha ansett denna
levnadsteckning i många delar missvisande och
nedsättande, och framför allt ha de riktat en
indignerad protest mot det sätt, på vilket
Boccaccio försökt få fram hela människan
hos sin hjälte, med alla hennes både stora
förtjänster och hennes stora fel. (De förbisågo
därvid, att dessa skildrade »liv» endast kunna
få hög moralisk resning, om biografen i fråga
förmår frigöra sig från ali avsiktlig
rehabiliteringslusta, från varje önskan att förvandla
till moraliska heroer de människor de skola
skildra.) Mrs Carswell påvisar nu
övertygande, att den bild Boccaccio givit av Dante
i så gott som varje detalj stämmer med
verkligheten. Det är sålunda alldeles riktigt —
hennes dokumentering är här ovedersägligen
mycket fullständig — att den »gudomlige
skalden» exempelvis varit oresonligt
intolerant mot alla dem, som hyst andra åsikter
än han själv. Vidare hade han visat en
häpnadsväckande likgiltighet gentemot sin
familj, som han helt oansvarigt lämnat kvar
utan stöd i Florens samtidigt som han själv
förde ett utsvävande liv.
Mrs Carswells bok är överhuvud rik på
värdefulla biografiska reflektioner. Den
reviderar emellertid inte på något mera avgörande
sätt den uppfattning vi redan har av
Boccaccio. Av den mycket lovande deklaration
författarinnan gör i sin bok, blir det sålunda
inte alis, vad man väntat sig. Hon skriver:
»Om någon apologi behövs för det porträtt,
som nu skall följa, så ligger den här. Gång på
gång upprepade Boccaccio, att han skrev till
kvinnornas förlustelse och för att undervisa
dem. Likväl har endast män skrivit om
honom. I Italien, Frankrike, Tyskland,
England och Amerika har han själv och hans verk
varit föremål för framställningar av manliga;
kritiker och historiker, som man vid första
anblicken skulle tycka vara uttömmande . . .
När jag emellertid efter att ha sysslat med de
litterära bedömarnas arbeten fördjupat mig
i Boccaccios egna skrifter, har jag känt, att
man icke uppfattat mannens innersta väsen,
därför att författarna i fråga varit män».
Visserligen har det knappast publicerats
mer än fem eller sex något så när
fullständiga Boccacciobiografier de senaste sextio
åren, men den självmedvetna tillit, varmed
författarinnan gått till sitt värv, tycks vara
av det solidaste slaget. Som redan nämnts
har resultatet inte kommit att svara mot
intentionerna. Detta hindrar likväl inte, att
hon har många intressanta kritiska
synpunkter att komma med, som ej förut varit
synliga i tryck, i varje fall inte i bokform. Och
den är framför allt mycket underhållande,
denna bok, som man med gott samvete
kan rekommendera till alla beundrare av
Boccaccio.
»BR YNHILD »
Man skulle, med en viss schematisering,
kunna uppdela H. G. Wells omfångsrika
produktion i tre sinsemellan skilda kategorier.
Den tidigare produktionen, som han själv
givit rubriken »fantastic romances», skapad
fram ur en konstruktiv entusiasm och
inspirerad av vetenskapen; samtidsromanen efter
sekelskiftet, i vilken kärleken och dess olika
förvecklingar skildrades i vardaglig miljö;
samt till slut de böcker, som ha ett
sociologiskt, historiskt och biologiskt innehåll.
Den första genren, den Jules Verne’ska
sidan av hans författarskap, anser Wells
själv vara den minst betydelsefulla, fastän
han nyligen återkommit till den i tre korta
romaner, av vilka »Star-Begotten» redan
blivit omnämnd i dessa spalter. Wells nya
roman »Brynhild» — den produktive
författaren har hunnit skriva ännu en bok —■
är emellertid ingen sådan vetenskaplig
fantasi utan i stället en mycket solid berättelse
om samtida människor.
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
